Ny Blogg

Hej på er!
Anledningen till att jag inte bloggar här längre är att jag skaffat en egen hemsida som min goda vän Sanna designat! Så här kommer det nog inte dyka upp fler blogginlägg. Gå istället till denna: http://www.malinsamuelsson.se/ 
 
Den är verkligen jättefin och jag är så imponerad av Sannas insats!
 

Three lovely weeks

Hej,
 
Nu är det bara jag och Trev i lägenheten igen. Det är väldigt tomt och tyst. Så för att bearbeta allt vi gjort tillsammans tänkte jag skriva om allt vi gjort.
 
26 Oktober...
Anlände Emma och Joel och snusade som små marsvin när vi kommit hem.
 
27 Oktober...
Shoppade vi först i West Edmonton Mall. På kvällen tog vi bussen till The Haunted Hike.
 
28 Oktober...
Åkte vi till Pumpkin Patch. På eftermiddagen var jag, Emma och Joel på Telus World of Science utställning av STAR WARS.
 
30 Oktober...
Var vi på bio och såg på Hotel Transylvania
 
31 Oktober...
Firade vi Halloween på ett rätt stillsamt sätt. Det var riktigt mysigt, vi såg på Halloween filmer som Sleepy Hollow och Corpse Bride. Samtidigt karvade vi våra tre pumpor. Jag gjorde en fladdermus, Emma gjorde en avancerad pumpa med text och Joel försökte göra en av Jack Skellington men högg sedan av alla hans tänder. Vi fick oss i alla fall ett gott skratt. Den kvällen var riktigt höstmysig med levande ljus i de fina pumporna.
 
 
 
 
 
 
 
2 November...
Var jag och Emma (plus halva min klass) på Alberta Ballet's uppsättning av Othello i Jubilee Auditorium.
 
4 November...
Gick vi upp rätt tidigt för att ha en liten road trip till Royal Tyrell Museum i Drumheller. Det är en "dinosaurie-stad." Fyra timmar tog det innan vi var framme. Efter en snabb lunch kom vi fram till muséet. Det var fyllt av fossiler och ben från urtida varelser. De har hittat mycket dylikt i provinsen Alberta med åren. Rätt så spännande. Sedan hade de falska displayer av olika sorters dinosaurier man kunde läsa om. Vi var där hela dagen och kom hem på kvällen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6 November...
Åkte vi till Whyte Avenue för att äta middag på Daawat. Inredningen var den bästa jag sett än så länge på indiska restauranger. Temat var komplett, men feminina mjuka möbler, varma och kryddiga färger på väggar och tyger, vackra tavlor och ljuva dofter. Alla åt buffé förutom jag som tog mitt vanliga naan-bröd med shahi paneer. Inte lika gott som vanligt men helt okej. De andra verkade tycka om maten. Bäst var nog när Joel fick i sig något riktigt kryddstarkt (för han är lika klen som jag när det kommer till starka smaker.)
 
 
 
 
 
7 November...
Drog jag med mig Emma till Shanti Yoga Studio för lite hatha. Hon var lite motstridig till en början men jag fick med henne. Casie mötte upp oss. Det blev lite stretching innan lektionen började. Det var så härligt att träna igen för jag har inte hunnit de senaste veckorna. Dock tror jag läraren blev lite irriterad när jag inte gjorde "trädet" korrekt. Men men. Det var roligt.
 
10 November...
Gick alla fyra upp tidigt för att köra mot Vancouver. Det var en lång resa. Det var fint att se bergen igen. Vi stannade och åt på Boston pizza. Mycket allsång och historieberättande och sedan var vi framme. Vi träffade Trevors familj först och jag kelade med katten medan de pratade om grannar och klasskompisar och alla andra jag inte känner. När vi kom till lägenheten somnade vi genast.
 
11 November...
Mötte vi upp med Trevors familj, farmor och Wendy på Dimsum för kinesiskt. Det var roande att se Joel och Emma försöka äta med pinnar, jag var ganska snabblärd har jag kommit fram till. Kanske har jag lite kinesblod i mig, mina ögon är ju trots allt pyttesmå. Hur som helst, jag pimplade mest te eftersom de inte beställde någon mat till mig. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter brunchen körde vi fyra till Shannon Falls. Det var en av mina favoritupplevelser under tiden dem var här. Först körde vi till en pytteliten stad och att sedan gå in på ett litet, jättemysigt Starbucks. Det snöade lätt utanför, de hade redan julskyltning med röda detaljer överallt. Mumford and sons låt "I will wait" spelades i bakgrunden och gav hela upplevelsen en mysig irländsk känsla över platsen. Vi beställde varma drycker, jag provade varm äppelcider för första gången som var urgott och bidrog bara till julstämningen. Efteråt körde vi till ett berg och tittade lite och hamnade till slut vid Shannon Falls. Vattenfallet var lika ståtligt och magiskt som jag mindes det, särskilt nu när snöflingor föll framför det. Vi gick omkring lite och körde sedan hemåt.
 
 
 
 
 
 
 
På kvällen tog vi Skytrain ner till downtown Vancouver och promenerade i regnet bland alla skyskrapor tills vi var jättefrusna. Vi åkte hem och stack sedan till Sokela för att äta en grekisk middag vilket blev avslut på vår söndag.
 
12 November...
Körde vi över till USA, i Washingtons stat, för att shoppa.
 
13 November...
Var vi på väg tillbaks mot Edmonton. Jag satt mestadels i baksätet den dagen. Jag och Emma spelade bluff, jag är egentligen mästaren på detta kortspel! Sedan var det allsång.
 
15 November...
Simmade vi i vattenparken i West Edmonton Mall. Jag och Emma lekte mest i vågorna medan Joel och Trev åkte alla rutchkanorna. Sista timmen spenderades i the hot tub, tills några utländska killar störde oss.
 
16 November...
Var vi ute på middag med Casie och hennes kille Sadeeq. Det blev en irländsk restaurang kallad O'Byrnes. Det blev mycket prat. Sedan gick vi till en "fest" där min klasskompis DJar. Det var ett rätt skumt ställe så vi stannade inte särskilt länge utan gick våra skilda vägar.
 
17 November...
Skjutsade vi Emma och Joel till flygplatsen och sa farväl. Jag klarade mig rätt bra, men så fort de försvann ur sikte rann tårarna. Det var så tomt i bilen, i lägenheten, överallt. Första dagen var det tid åt att sörja. Nu är jag tillbaks i allt pluggande igen. Men det var riktigt härligt att ha fler folk i lägenheten, att höra de skratta när jag kom hem efter skolan, eller att smyga på mornarna för att inte väcka dem. Att säga godnatt varje kväll. Jag var riktigt lycklig och saknar de båda nu.
 
 
 
 
 
 

Kärlek

Jag vill gratulera min käraste vän Jennie som förlovat sig med sin Wiktor den 3 november i år! Ni är verkligen skapta för varandra och jag är så lycklig för er skull! Grattis era turturduvor!
 

Alberta Ballet's Othello

Hej mina kära läsare!
 
I tisdags kväll gick jag, Trev, Emma och Joel på bio för att se på Hotel Transylvania. Vi köpte en påse popcorn och varsin cola och satte oss i biografen. Filmen var hur mysig som helst och det blev många goa skratt. Men nu vill jag ha en liten fladdermus som husdjur... hur söta som helst!
 
Igår kväll var min klass, jag och min syster på Jubilee Auditorium för att se Alberta Ballet's version av Othello. När vi kom in i salongen där alla minglade såg man damer som var uppklädda och gick omkring på sina höga klackskor, männen bar kostym och de sippade på drinkar. Tänk er då mig som tog på mig varma kläder och vinterstövlar för att 1 Det är snö utanför! och 2 Vi måste ta bussen och sedan gå hem i kylan. Ja lite utanför kände man sig, men nästa gång jag går på ballet och det inte finns någon snö utanför, då jäklar. Vi väntade där ett tag och stötte på Robert, min lärare i bokföring. Så vi pratade lite med honom innan Casie kom och sedan gick vi til föreställningen. Lokalen var enorm, jag har aldrig sett en sen så stor förut och med balkongvy också. Det var enormt och spektakulärt. Scenen täcktes av en stor mörk ridå. Efter några minuter kom en man upp på scenen och tackade folk som bidragit till uppsättningen. Mitt blod började pumpa när han avslutade talet med "Let's enjoy the genius of Shakespeare!" och applåder dånade genom lokalen. Musik tog form. Dramatiskt, uttrycksfullt och inbjudande började baletten. Det var en fantastisk blandning av färger, rekvisita, kostymer, musik och kroppsspråk. Dansen handlade om Othello som blir övertygad av sin löjtnant att hans hustru är otrogen och beslutar sig sedan för att döda henne. En tragedi med andra ord. Hela tiden pirrade det i magen på mig, precis som när man är nykär. Fjärilar, förväntan, nyfikenhet. Jag var mest hänförd när det älskande paret dansade, från början var det passionerat och lyckligt, fyllt med kärlek och gick sedan över till att bli desperat, aggressivt och plågsamt. Jag fascinerades av hur mycket man förstod genom deras kroppspråk, trots att vi inte hörde ett enda ord under de två timmarna så förstod man precis vad som hände. Med kroppsspråket berättade dem om saker som vänskap, konsten att övertyga, bråk, tröst och mycket mer. Musiken hjälpte ju självklart till när man orienterade sig genom dansens gång. Slutet var fruktansvärt känslosam, då Othello dödade sin fru Desdemona med kudden och hon sträckte sig endast efter honom och rörde honom istället för att slå. Hon älskade honom till slutet. Jag grät. Slut. Ridån gick upp och vi applåderade åt dansarna, jag var en av de första få som reste sig i stående ovation, tills alla slutligen gjorde oss sällskap. Efteråt var jag som vanligt- helt salig. Jag vill verkligen gå på balett igen och uppmuntrar att alla provar det. Jag trodde verkligen inte att det var min grej och nu fullkomligt älskar jag det!!!

Intruders

God morgon,
 
Nu var det säkert flera månader sedan jag bloggade sist. Jag har som sagt inget liv längre och kan inte tänja tiden så mycket som möjligt så jag ska kunna hinna med allt. Ni har inte direkt missat något ändå, jag går i skolan, gör läxor, äter, duschar och sover (om jag hinner.)
Men nu har vi blivit våldgästade av Emma sluring och Joel. De har varit här i nästan fyra dagar nu vilket är trevligt. Jag drog med dem till West Edmonton Mall på lördagen och visade dem runt, men man går typ vilse där så hann inte visa dem allt. Men lite känner jag nog min syster som blev helt tossig när hon fick se Victoria's Secret och Artemis. På kvällen stod vi i kö i minst en timme för att ta bussen till Haunted Hike i år igen och promenera i den läskiga skogen. De gjorde det mycket bättre i år tycker jag för adrenalinet och överlevnadsinstinkterna pumpade genom blodet medan jag klängde fast vid Trev. Början var väldigt lovande då en man med motorsåg hoppade upp framför Joel som reagerade som en tupp som flaxar sina vingar i försvar. Det var även roligt då Emma trodde att någon som låg ner var en docka och skrek sedan till när hon reste sig upp. Som jag skrattade. Jag skuttade till ett antal gånger, bland annat när en djävul smög bakom mig och sedan hoppade fram. Men i år skrek jag inte. Det var en trevlig och läskig kväll.
   På söndagen åkte vi till pumpkin patch som var begravd i snöyra och var i stort behov av kunder. Inte alls lika bra som förra året och definitivt inte lika fint som pumpalandet i Vancouver. Men jag fick kela med en katt, kanin och getter. Sedan åkte vi hem och fördröjde tiden med filmtittande och sedan dubbade vi även Zorro, det är ju det roligaste som finns. Vid fyratiden släppte Trev av oss vid Telus World of Science där Star Wars uställningen var. Jag är inget besatt Star Wars fan som vissa andra (Emma), men det var riktigt intressant och lite häftigt att få se kostymerna, skisserna och annan rekvisita från produktionen. Det var även roligt hur de fick en att känna sig som en del av utställningen genom att svara på frågor och välja vad för sorts filur man ville vara. Emma och Joel var helt saliga och jag är glad att utställningen kom precis när de skulle vara här, det är ju en upplevelse man sent kommer glömma.
 
Men nu kommer lite bilder...
 

Candlelit Breakfast

 
Hej på er!
 
Nu är det äntligen helg efter en jobbig skolvecka. Vi har haft tonvis med läxor och sen har jag problem med engelskakursen för det är alldeles för svåra uppgifter för mig. De andra kurserna flyter i alla fall på, jag tror jag fått A eller A- på de flesta uppgifterna jag gjort. Igår hade vi lektion i dator applikation, vi fick leka med fina systemkameror och gå omkring och fota. Jag och Casie hade himla roligt och tog en del galna bilder som jag inte vågar lägga upp här haha. Kanske en.
   I veckan köpte jag tre meter tyg i Fabricland, jag har ju en jättefin symaskin som jag borde använda mer. Så när jag kom hem började jag skissa en massa. Jag ska sy en höstklänning, det är så roligt att kunna sy, jag är glad att jag gick Mode Design på gymnasiet även om jag inte planerar att bli en designer.
   Nu har jag precis ätit en god frukost, Trev åkte iväg tidigt för att vara med på nån skolgrej, så jag smög upp efter han åkt och tände levande ljus och hade en god frukost i höstmörkret. Jag har tänkt på hur mysigt det var när man var liten och gjorde sig redo för skolan, så tände mamma levande ljus och släckte lamporna. Jag har saknat att gå upp tidigt och vakna med världen, 5.30 är kanske lite fööör tidigt men helt okej.
   Nej nu borde jag ta tag i mina läxor i bokföring sedan är jag fri för helgen. Jag och Trev har inte direkt några planer så vi får väl se vad som händer. Ni får ha det jättehärligt!
 
 
 
 
 
 

Help I'm Alive

Hej på er där hemma!
 
Ni trodde jag hade dött va? Jag har de senaste fyra veckorna varken haft tid eller lust att skriva men nu har jag en hel helg för mig själv (tillsammans med min gigantiska hög med läxor) och hinner äntligen uppdatera bloggen.
 
Så vad har hänt sedan sist?
Jag går nu på universitet. Det går bra, fast jag tror hjärnan krympt på mig de två åren jag inte studerat, men nu växer den varje dag. Jag läser fem kurser, vissa är mer användbara än andra. Jag har fått fantastiska lärare, alla med sin egen unika personlighet och det märks att de är måna om vår utbildning. Till och med datorkunskaps-läraren är fantastisk, trots att han sa "Lyssna på mig, era arroganta maskar!", haha.
Jag har även lärt känna några i klassen och det verkar vara ett trevligt gäng, vissa får jag så klart dåliga vibbar ifrån för dem har en typisk "Vet bäst och måste berätta det-personlighet", andra har bara brist på respekt för lärarna. Men jag är omringad av artister, konstnärer, skådespelare och dansare precis som jag önskade! Så det går bra i skolan!
 
Jag har börjat på hatha yoga igen på Shanti Yoga Studio mitt i storstan, jag går tillsammans med en vän från klassen som heter Casie. Vi ska börja träna varje onsdag nu vilket jag ser fram emot!
 
Jag har sagt upp mig på jobbet. Jag klarade inte att jobba 8 timmar i veckan för jag har så mycket läxor och känner att jag inte hinner med någonting, så i torsdags jobbade jag mitt sista skift på Wedding World Bridal, så nu kommer jag förhoppningsvis hinna med massor av skolarbete.
 
Sedan har jag glömt nämna att min syster kommer hit i slutet av oktober, alltså om FYRA veckor! Hon och Joel ska stanna hos oss i tre veckor och shit vad jag ser fram emot det! Det ska bli så härligt med lite mer folk i huset och helt underbart att ha mer än en familjemedlem här borta (även om bara för ett litet tag), det känns helt overkligt särskilt när jag haft så mycket att göra och knappt hunnit tänka på det. Jag hoppas vi kommer göra det till en bra semester för dem med pumpkin patch, hemsökta promenaden, massa Halloweenfilmmys, shopping i USA, restauranger av alla slag, Star Wars utställningen, promenader bland skyskraporna i Vancouver, road trip genom Kanadas vackra berg och mycket mer! JAG LÄNGTAR!

Churchill Square

Hallå där!
 
Nu tänkte jag berätta om min mysiga fredag tillsammans med min goa kille. Tidigt på kvällen körde vi downtown och promenerade sedan till ett ställe som heter Sir Winston Churchill square. Där hade de satt upp en enorm skärm som de sedan riktade en projektor mot (ifall vädret skulle vara dåligt antar jag.) Japp, vi skulle se på "bio" utomhus! Trev släpade på våra campingstolar som man fick parkera vart man än behagade. En dj spelade musik och uppmuntrade barnen till att dansa "sexigt"? Trev köpte babyblå/rosa sockervadd till mig och Spiderman kom fram från ingenstans. Barnen blev stormförtjusta... jag med. När han var fri frågade jag om vi fick ta en bild med honom, efteråt frågade han Trev om jag var upptagen, när Trev svarade ja, sa han "Du borde gifta dig med henne och sluta tramsa runt!". Den konversationen avslutades bara med skratt.
   Efter en lång väntan började äntligen filmen, vi såg på "Pirates - band of misfits", jag smaskade på mina chips och malteisers. Tyvärr hade Trev sagt åt mig att vi inte behövde en filt, dum som jag var lyssnade på honom och det slutade med att vi båda frös. Men kvällen var mysig och ett perfekt avslut på sommaren. Det var lagom varmt ända tills solen gått ner och natten kröp på.
 


På lördagen var jag på dåligt humör, jag råkade tappa albumet jag fick av Trev i julklapp 2009 och några sidor revs av, så då fick jag dåligt samvete. Trev muntrade upp mig och bar våra tiotals kuddar till soffan, bryggde en kanna te åt mig och startade en film. Framför "När Harry mötte Sally" kurade jag ihop mig med filten med tekoppen i handen och plötsligt blev allt mycket bättre. Trev stack till gymmet och när han kom tillbaks åkte vi till Ikea för att vandra omkring lite. När vi kom hem gjorde jag middag för första gången på länge. Det blev soppa och äggrörsmacka i höstkylan. Sedan hade vi en flaska vin på det och myste framför en romantisk film. Jag drack fem glas av någon anledning, Trev fick åka och köpa en ny flaska haha. Nu kallar min egen mor mig för alkoholist.
 
I söndags åkte vi till Royal Alberta Museum för vi hade biljetter dit. Det var ingen hit. Första avdelningen var fylld med uppstoppade djur, andra avdelningen var en utställning om hur illa hundar behandlas över hela världen (jag började nästan gråta), en annan del handlade om dinosaurier, sedan fanns en om indianernas historia (vilket jag bara tycker är sorligt eftersom de alla är alkoholister nu). Den enda delen jag tyckte om handlade om stenar, meteoriter och kristaller. Det fanns många färger och mycket glitter där. Efteråt köpte vi indisk mat och tog hem, vi satt på golvet och åt den underbara kryddiga maten.
 
Och igår hade vi det mest perfekta höstvädret någonsin! Solen sken men luften var uppfriskande sval och den där känslan fanns där. Det blev ännu bättre när jag och Trev spenderade förmiddagen med att räfsa ihop och slänga bort alla röda äpplen som fallit till marken, sedan klippte Trev gräset. Hur mysigt som helst!
Annars hände inte särskilt mycket, jag vilade mot Trevors bröst och vi sov middag. Sedan spelade vi lite streethockey och han lärde mig hur man tar pucken från någon och hur man behåller den. Jag lurade honom en del minsann!
 
Det var min sista sommarhelg det. Nu är jag redo för en ny årstid, massa läsning, te och filmmys!

School

God eftermiddag!
 
Känner ni också hur hösten närmar sig? Jag blir mer och mer nervös för varje dag som går. Mina ondskefulla hatobjekt till grannar är tillbaks och irriterar mig redan med sin skitmusik, jag hoppas med hela mitt hjärta att jag stör dem minst lika mycket när jag sjunger i duschen!
 
Hur som helst...
Jag jobbade min sista helg på Wedding World denna veckan och kommer nu endast jobba torsdagar från 13.00 till 21.00.. åh bajs, vänta jag ska bara starta musik här så jag kan dränka deras gitarrspel! Nu så! Det ska bli så skönt att slippa jobba helger nu och få lite tid med Trev att göra roligare saker. Såvida vi inte får fullt upp med läxor. Det tråkiga är att jag inte kommer kunna jobba med Taylor som valt att jobba lördagar under skoltiden, så jag fick en kram innan vi skildes åt efter jobbet igår.
 I fredags åkte jag till skolan, Arts and communications campus, det är en stor orange byggnad. Vid ingången hängde en stor skylt där det stod "Welcome students". Mitt uppdrag med besöket var att köpa en mjukvara till datorn som jag måste ha till en kurs och man får det för billigare i universitetets bokhandel. Jag lyckades att ta bussen dit (utan att åka vilse!!) och gick med ett djupt andetag in i byggnaden. Det var tomt med ett fåtal anställda som promenerade förbi mig. Jag följde skyltarna till bokhandeln, gick nerför två trappor och sedan var jag framme, köpte mjukvaran och gick sedan uppför trapporna igen. När jag var där, i skolans lugn, fick jag lite tid att bekanta mig med min nya miljö och jag kände mig inte alls rädd utan något inom mig sa att jag nog kommer kunna bli fäst vid denna plats och att en dag kommer jag kanske till och med sakna den.
   Nu på onsdag och torsdag har jag orientering, den första kommer nog inte vara så intressant eftersom de bara vill kolla om min dator har alla program som behövs. Jag vet inte riktigt vad som kommer hända under den andra orienteringen men jag antar jag kommer få lära känna min klass lite bättre. Jag hoppas jag kommer möta trevliga människor. Det är vad jag fantiserar om.. att hamna i en grupp fylld med konstnärer, musiker, skådespelare och författare... det låter fantastiskt. Jag är ju attraherad av teater-världen, och hoppas att fler i min klass kommer vara det. Det ska bli spännande, det här nya kapitlet i mitt oväntade liv. Det låter kanske makalöst, men jag ser ändå fram emot dagen då jag kan flytta till Sverige, vara stadgad i ett hus och ha ett jobb jag älskar och kommer hålla fast i, jag är trots allt inte en flygande apa. Jag är en get.
 
Igår när jag kom hem efter en hård dag på jobbet då vi inte hade tid att gå på lunch under de sex timmar vi var där, hade Trev lagt ett av sina spår av choklad nerför trappan. Väl i köket stod han och bakade pizza åt mig. Han var sur för han hade inte haft tid att skriva ett kärleksbrev till mig och starta ett bubbelbad åt mig. Istället hade han tvingats handla två gånger för han kom på att vi inte hade något mjöl till pizzan. Men jag var glad, lite choklad och god middag framför tv:n. Nu ska vi ta och shoppa lite grejer till skolan.
 
Kramar!

 
Trevor Locke,
 
You are my imagination come to life and I cherish every breath of you. Over 2,5 years and  I still can't believe that you chose me. I am the luckiest woman in the world. Thank you for every day and night spent together. You are (even with your flaws) perfect in my eyes. When you wrap your arms around me, I know I am safe. You were worth all the wait, our dream came true.  I love you SO much! ♥
 
Always yours.

Chocolate

Här kommer en liten uppdatering på mina senaste två veckor...
 
Den 9 augusti fick jag ett sms från Christine som undrade vad jag hade för planer för kvällen. Hennes föräldrar skulle vara i närheten så hon kunde passa på att umgås med mig lite. Så hon kom förbi ett par timmar efter att jag kommit hem från jobbet. Det blev mest prat och sedan satte vi oss på golvet för att spela kort. Eftersom hon inte kunde många så lärde jag henne en massa svenska kortspel. Det blev gurka, skitgubbe, norsk vändtia, bluff, (finns i sjön kunde hon) mm. Vi spelade i ett par timmar och fick även Trev att köpa hem lite glass till oss. Det kändes som hemma, att inte behöva göra något mer komplicerat än att spela kort och bara prata. Jag vill ha fler mysiga kvällar som den.
 
Kvällen efter myste jag och Trev till det med en liten chokladbuffé i vardagsrummet. Vi åkte till affären och köpte choklad och two-bite brownies och glass, sedan körde vi till The Duchess bake shop och köpte macarons! Denna månaden har vi bara fredagkvällar tillsammans eftersom jag jobbar på helgerna. Efter allt gott kände vi oss lite onyttiga så vi flyttade på bordet och satte igång med lite yoga som Trev aldrig prövat förut. Det var riktigt roligt fast mycket svårare att koncentrera sig på att meditera för jag ville kika på honom hela tiden.
 
I måndags hämtade min kollega Taylor upp mig för att sedan köra vidare till West Edmonton Mall för lite shopping. Vi köpte en del kläder inför skolstarten (hon ska tillbaks till skolan och jag ska börja). Det var riktigt roligt, vi åt en smaskig subway-lunch och shoppade vidare. Jag hittade två blusar och en kjol samt ett pärlhalsband annars höll jag mig själv i ett stramt koppel för att inte köpa massa onödigt, men visst kliade det i fingrarna när hon köpte tre par skor haha. Den dag då jag kan köpa saker utan dåligt samvete längtar jag efter.
 
Så jag har haft det väldigt bra sedan vi kom tillbaks från semestern men snart börjar allvaret...
 
 
 
 
 
 
 

Pictures

     Framme i Victoria
 
 
 
 
 
         Parlament-byggnaden
 
     
Trev och sin nyfunna vän... han är inte särskilt livlig av sig
 
  Chinatown
 
              Venus Sophia Tea Room
 
 
 
 
 
               En vacker restaurang
 
  Darth Vader
 
      Hotellrummet
 
 
 
 
 
    Mysig middag med min käraste
 
         Stranden i Nanaimo, Stilla Havet
 
 
 
 
   På färjan tillbaks till Vancouver
 
 

Pacific Ocean

God eftermiddag,
 
Nu ska jag påbörja ett långt inlägg som kommer vara fyllt av målande beskrivningar och bilder från min och Trevors lilla semester på fyra dagar.
Tidigt på fredag morgon befann vi oss på vägen mot Vancouver, jag sov till en början men vaknade lägligt nog när vi närmade oss Tim Horton's för att äta frukost. Efter varsin ost och ägg-bagel hade vi bränsle nog att köra vidare. Vi körde igenom bergen, jag beundrar de fortfarande men häpnar inte längre över utsikten. Jag har vant mig. Det är Trevors värld och väsen, inte mitt. Vi stannade en andra gång när vi båda kände oss trötta, för att få i oss lite kaffein från Starbucks. Efter 12 timmars körande (jag körde lite också) kom vi äntligen fram till Vancouver. Vi åkte till en kinesisk restaurang med Gord och farmorn för att äta middag. Det är så otroligt gott, téet och nudlarna. Vi stack sedan till lägenheten som en gång bebotts av oss, vi tittade lite på Seinfield innan vi somnade.
   Morgonen därpå körde vi iväg tidigt för att ta färjan över till Vancouver Island. Det tar ungefär 1,5 timme att åka över. Jag satt ner och läste Jane Eyre medan färjan skar igenom havet. Vi gick även ut för att njuta av doften av den friska luften. När vi kom fram och hade parkerat i Victoria var det dags för shopping. Staden var lika vacker som jag mindes den, om inte vackrare i sommarens grönska. Vi promenerade längs de mest populära gatorna för shopping; Trounce Alley, Government street, Bastion Square och Chinatown. Vid den underbara hamnen hade folk satt upp små tält där de hade en marknad på gång. I bakgrunden spelades musik som tog oss till en annan tid, folk sålde bland annat konst, smycken, solglasögon, ventianska masker (jag köpte en dagen därpå!) m.m. Vi gick vidare över gräsmattan till den ståtliga parlamentbyggnaden och beundrade den en stund. 
   Efter det var det dags att fika. Jag hade redan gjort research och visste precis vart jag ville gå: Venus Sophia Tea Room, ett café som var inspirerat av Frankrike. Inredningen var mysig, dock inte lika fin som Duchess Bake Shop i Edmonton där jag köper mina macarons. Möblerna var vita förutom fotöljerna. Bakom disken var hyllorna fyllda med söta tekoppar och kannor med rosa blommor på. Musik på franska spelades till min förtjusning. Efterrätten var utsökt (något chokladigt som ni kanske redan gissat). När fikan var avklarad avslutade vi shoppingen med att besöka Chinatown. Jag fastnade i en butik som sålde en massa olika serviser, pinnar, lyktor m.m. En annan sak jag fick uppleva var att möta Darth Vader för första gången, han spelar fiol numera på gatorna.
   Sedan var det dags att checka in på hotellet. När vi kom dit sa de att de blivit dubbelbokade och att sex personer fått byta hotell (inkluderat oss två) så vi körde vidare till ett annat (som de betalade för) mycket finare hotell. Dock inte lika fint som hotellet vi besökte i Januari 2011 som hade den ljuvliga utsikten över hamnen. Hur som helst, efter check-in fräschade vi till oss och sedan bar det av mot en grekisk restaurang vars namn jag glömt. Vi valde att sitta vid uteserveringen eftersom kvällen var varm och behaglig. En perfekt sommarkväll. Vi åt jättegod mat, hummus och pita som vanligt till förrätt och huvudrätten blev pasta med fetaost för mig. Mannen som serverade oss var hur go som helst också. När vi var mätta och belåtna gick vi och köpte lite champagne och spenderade resten av kvällen på hotellet efter en lång och händelserik dag.
   På söndag morgon checkade vi ut och körde sedan mot Nanaimo för att bada på stranden. Det var första gången på länge jag var vid en riktig strand. Det var ganska blåsigt och lite kallt. Utsikten var vacker, vid horisonten såg man höga, ståtliga berg som sträckte sig i en rad. Tidvattnet hade försvunnit så det tog en bra stund att komma fram till vattnet. Jag slängde av mig sandalerna för att kunna känna sanden under mina fötter. Vi gick på det värsta tänkbara stället, fyllt med äckliga krabbor och hårda vita stenar som försökte skära upp fötterna på en (djävulsstenarna förstörde även mina sandaler!). Efter att ha gått där ett tag var Malin lagom söt. Det ligger i familjen Samuelssons semestertradition att någon måste tjura minst en gång, och eftersom det bara fanns en Samuelsson där fick det bli jag haha. Trev ignorerade det och föreslog att vi gick till den finare delen av stranden där det mest fanns sand. "Visst" grymtade jag. När vi kom dit blev det genast bättre. Nästa inga krabbor alls! Trev ritade våra initialer i sanden innan vi hoppade i det svala vattnet och busade en stund. Jag doppade huvudet i Stilla Havet för första gången! När vi gått tillbaks till bilen köpte vi glass. Vi körde sedan till färjan som skulle ta oss tillbaks till Vancouver. Vi stod en bra stund och beundrade Stilla Havet medan vi färdades över det. Sådan vacker utsikt!
   Väl i Vancouver åt vi middag med Gord, Kara och Mama. Det var bara att le och nicka som vanligt. Vi somnade rätt fort i lägenheten. Vår måndag var långtråkig, vi körde hela dagen och det finns inte särskilt mycket att beskriva; min rumpa gjorde ont, vi kan ha hört en skallerorm i buskarna när vi tog rast och polisen stoppade oss för Trev körde för fort men vi slapp böter (slutet gott allting gott). Det var skönt att komma tillbaks till vår lya igen efter några riktigt bra dagar tillsammans ute på äventyr i Kanadas vackraste städer.
 
Jag lovar att lägga upp bilder efter detta publicerats, men jag ville bara få skrivandet gjort för det tar så lång tid att lägga upp bilder samtidigt. Men de kommer!
  

Marie Antoinette

I tisdags var min andra lediga dag från jobbet och jag planerade att lyxa till det. Först gick jag till Ricci's för att bli av med utväxten, dock kunde min kära stylist inte jobba på grund av en skada, så istället fick jag en kille, Lee.
Innan Trev åkte iväg för att spela hockey tog han mig till ett sött franskt café jag spanat in och jag köpte ett halvt dussin macarons i alla möjliga smaker och färger. När jag kom hem tände jag levande ljus, såg på Marie Antoinette (min absoluta favoritfilm i hela världen!) och smaskade i mig de läckra kakorna.
 
 
 
 
 

Gelato

För ungefär två veckor sedan var jag och Christine på ett ställe som heter Crankpots.Där får man välja ut valfri gipsfigur och sitta och måla den efter behag. Det var riktigt avslappnande och trevligt att kunna umgås efter en månad ifrån varandra. Hon målade en söt mugg och jag tog mig an en vas. Sedan lämnade vi dem där för bakning i ugnen. Efteråt gick vi omkring och shoppade på Whyte avenue.
I måndags fick vi äntligen hämta upp vårt porslin. Vasen blev helt okej. Det var härligt och soligt ute så vi bestämde oss för att gå och köpa kulglass. Vi satte oss vid en uteservering och slickade i oss den smältande glassen medan Christine berättare roliga historier om sina växter. En riktigt mysig eftermiddag tillsammans var det!
 
 
 
 
 
 

Capital EX

Hej på er där hemma!
 
Jag hoppas innerligt att allt är bra med er och att ni har en härlig sommar. I Edmonton har vi mestadels haft strålande solsken, men ofta har vädret humörsvängningar så man kan få regn, sol, åska och moln på samma dag. I måndags hade vi tornado-varning men inget hände.
 
På jobbet går det bra, vissa dagar vill man bita huvudet av de galna svärmödrarna och andra dagar smälter hjärtat när de blivande brudarna fått in sin klänning och visar resultatet för sina föräldrar. Men jag kan tänka att jag älskar mitt jobb bara efter ett telefonsamtal med en pigg och glad kund. På lunchrasten eller när jag ångar klänningar kan jag slappna av i lunchrummet medan Lien, vår sömmerska, nynnar på kinesiska visor.
 
I söndags var jag och Trevor på äventyr på Edmonton Valley Zoo. Vi hade strålande solsken och stället var omringat av skrikande ungar (tyvärr är det ju en perfekt utflyktsplats för barnfamiljer). Men annars var det riktigt trevligt trots att jag tycker synd om djuren (inte för att de har ett dåligt liv men för att alla stirrar på dem och skriker åt dem att röra sig). Vi bestämde i alla fall att vi ska adoptera en fjällräv för de är hur söta som helst! Vi såg även tigrar, en elefant, apor, zebror, ugglor, piggsvin, en skunk,  en kattbjörn (så otroligt söööt, googla genast eller nej läs färdigt detta först!) och mycket mer. En del djur hade jag inte ens hört talas om och har redan glömt namnet på dem. Vi avslutade med en slush puppy och åkte sedan hem innan det var dags för nästa äventyr.
 
Vår blivande fjällräv
 
 
 
 
 
En suddig bild på kattbjörnen
 
Slush puppy!
 
När kvällen föll och den varma luften var hehaglig begav vi oss mot Capital Ex tivoli. Det var fullpackat med människor från alla möjliga nationaliteter. Karusellerna var överallt och skrik och skratt hördes genom den vibrerande partymusiken. Överallt fanns olika spel där man kunde vinna de onaturligt stora nallebjörnarna, Trev gav sig på en basket-utmaning. Vi åkte inte karusellerna för det är så dyrt, utan njöt av att promenera och se oss omkring. Jag älskar stämningen på tivoli under kvällningen, det måste ha med min barndom att göra för det känns så bekant. Kanske är det från Kräftfestivalen i Glommen eller alla besök på Liseberg. Inuti byggnaden bredvid fanns försäljare som sålde godis, mat, smycken, väskor, plånböcker, sedan fanns det folk som gjorde reklam för produkter. Trev skrev upp sig på att donera blod, för han brukade göra det när han bodde i Kelowna. Vi köpte ett karamelläpple (täckt i choklad förstås), det var spännande att prova och hur gott som helst med starka kontraster mellan surt och sött. Nu vill jag bara ha mer! Runt 21.30 var det dags att pallra sig hemåt och göra sig redo för ännu en arbetsdag men det var verkligen en rolig och oförglömlig söndag tillsammans med min prins.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

The Tempest

I tisdags hade vi äntligen tid att åka till Edmontons årliga uppsättning av Shakespeare-festivalen. Vi kom lite sent så världens bästa platser fick vi inte, men det gick bra ändå. Det var en varm sommarkväll och sittplatserna var placerade under den bara himmeln. Scenen var inramad av ett enormt tält, i mitten av scenen var rodret och framsidan av ett skepp och golvet var målat i blåa havsfärger. Vi skulle se på Stormen, en charmig komedi som utspelas på en ö med monster, kungligheter, kärlek och magi. Alla inblandade gjorde ett makalöst jobb. De lyckades framföra allt komiskt tills de lockat fram alla skratt vi kunde ge. Teaterns värld är underbar! Vi satt där i ett par timmar, med huvudet lutat mot Trevors axel njöt jag av vartenda minut. Kvällen var magisk, musikalisk och färgsprakande. Jag längtar redan till nästa sommar!
 
 
Ariel

Unexpected

Förra veckan var Trevor borta i Okotoks och jobbade igen och lämnade mig ensam i Edmonton. En natt hade vi en galen storm med ösregn, hagel, åska och blixtar som väckte mig vid 1.00. Jag var innerligt tacksam att jag aldrig varit rädd för åskväder, för annars hade natten nog blivit en mardröm.
På torsdag kväll var jag färdig på jobbet och började promenera mot busshållsplatsen när plötsligt Trevors acura kommer körade från hörnet.Hjärtat studsade av överraskning och lycka. När jag öppnade dörren såg jag att han köpt en subway-smörgås till mig också. Det var riktigt mysigt och gjorde hela min vecka. Busen min. Jag är alltid lika glad att se honom.
 
 
 

Brave

Yoohoo!

Jag har haft en jättehärlig helg tillsammans med Trev. På fredagen var jag ledig så när Trev kom hem från jobbet åkte vi till biografen för att se på Brave. Det var varmt och härligt ute. Vi köpte cola, smöriga popcorn och maltesers innan vi satte oss i salongen och kurade ihop oss. Filmen var fantastiskt bra. Vackra animeringar av Skottlands natur, ljuvlig musik och en fin berättelse. Den var över förväntan och jag tycker ni också ska se den!




På söndagen åkte vi till Fort Edmonton Park. Det påminde lite om High Chaparral men var indelat i tre olika årtal: 1885, 1905 och 1920- talet. Från ingången hamnade man vid en gammal tågstation. Sedan tog vi tåget till ett fort, så man kunde kika in i de gamla husen och se hur det såg ut på den tiden. Sedan fanns där ett indiantält och utanför satt en "indian". Vi gick vidare till gatorna som var döpte efter respektive årtal. Man fick titta in hos skomakaren, snickaren, optikern, banken m.m. Det var intressant men betydde inte lika mycket för mig som det antagligen hade gjort om jag var kanadensare. Jag tror att det saknades en koppling, för vår historia lever inom oss. Ungefär som när jag tittar på "Söderkåkar" så känner jag min kärlek till Sverige, eller bara genom att promenera genom gamla stan i Falkenberg till exempel.
   Det bästa med stället var nog (bortsett från chokladfudgen!) den gamla teatern. Man fick gå in och se en kortfilm, filmen började i svartvitt och knastrade sådär härligt som gamla filmer gör, jag bara spann och låtsades att jag levde på 20-talet. Filmen var lite som en historielektion, med specialeffekter. När skärmen skulle visa hur vintern kom till Edmonton frös skärmen till is och sätena skakade, sedan föll glittrande låtsassnö ner från taket och fick hela salongen att se spektakulär ut. Efter det var det dags att åka hemåt och plocka upp varsin iskall slurpie efter att ha stånkat framåt i 30 grader hela dagen.























När vi kom hem var det dags att laga en fin middag tillsammans. Jag minns inte senaste gången vi hade tid att göra det och det kändes väldigt speciellt. Jag tycker om när vi skapar tillsammans för vi är ett sånt bra team. Så vi gjorde piroger och sedan tände vi ljus och öppnade en flaska vin.







Koutouki

God morgon!

I lördags kväll gick jag och Trev ut för att äta middag. Det var en present från familjen eftersom det var Trevors födelsedag den 23 juni! Så jag valde en grekisk restaurang, Koutouki. Kvällen var varm och ljus. Vi satte oss längre bak nära baren och beställde varsin drink, Aphroditea och Sexy Greek. Atmosfären var mysig och väääldigt inspirerad av Grekland. I taket hängde vinrankor och i bakgrunden spelade hipp grekisk musik. Jag lärde Trev att njuta av maten som en äkta europée: genom att äta med alla sinnen. Han var riktigt duktig! Vi hade självklart hummus och pita som förrätt. Vi låtsades att vi var där på semester. Det var en väldans mysig kväll med god mat och gott sällskap!


Tidigare inlägg
RSS 2.0