Swedish Countryside
Nu när det är sommar längtar jag lite extra mycket efter det svenska lantlivet. Jag önskar jag kunde åka till Långasand och bada och klättra på klipporna, men här har de bara sjöar. Jag saknar de gröna skogarna och klittrande bäckarna. Jag vill cykla genom naturen till mormor och morfar, gå barfota i det fuktiga gräset, sitta i hammocken och läsa, äta svenska jordgubbar, ha en musikal i poolen, se på sommarklassiker med mina systrar, vakna med solstrålar som lyser upp sovrummet, gå på bio i Halmstad och promenera i staden en varm sommarkväll, vattenkrig... ja jag saknar nog allt. Det jag saknar mest är att vara liten och åka hölass igen, det är något av det bästa som finns.
Här kommer min lista över filmer jag brukar se på sommaren (tillägnad mina systrar):
* O brother, where art thou?
* Mumien
* Far and Away
* Dirty Dancing
* Djungel George
* Imaginarium of doctor Parnassus
Devonian Botanical Garden
Nu har jag för en gångs skull haft en spännande vecka efter allt jobb! I onsdags åkte jag till West Edmonton Mall för att shoppa med Christine. Vi hade fasansfullt roligt, det blev lite sentimentalt när vi gick till Victoria's Secret och shoppade. Hon visade mig även några guldklimpar till butiker som jag inte haft en tanke på att gå in i förut. Vi gick även till djuraffären och önskade att vi kunde gosa med de håriga kaninungarna eller de lurviga musliknande varelserna. Istället gosade Christine med en läskig blå-tungad ödla som senare jagade mig! Bäst av allt var nog när vi gick ut ur en butik och hon sjöng en serenad för mig, eller när hon sa att jag liknar den krullhåriga tjejen i Brave som kommer ut på bio snart!
I fredags när Trev kom hem åkte vi till hans släktingar Sandi och Charlie och åt middag med hela drösen. Det är så snälla människor, som tar emot en med öppna armar och visar ett genuint intresse för mig som person. Det blev mat och vitt vin. Sedan avslutade vi med spel och jag vann...nästan. Vi slutade innan någon hann vinna och det var jag och Brady som låg lika! Usch så irriterad tävlingssnillet i mig blev. Men men... nästa gång vinner jag kanske.
Och nu till min underbara söndag som spenderades i Devonians botaniska trädgård. Jag och Trev utforskade denna sköna och vackra plats tillsammans. Vi gick först in i ett par växthus. Den ena hade exotiska växter från ökentrakter med olika sorters kaktusar och andra konstiga saker. Sedan gick vi till en del som hade frukt- och bärplantor. Det sista växthuset var vackrast av allt, för där flög mängder av olika färgstarka fjärilar omkring och dansade i det gröna. Där fanns även fina blommor i olika färger.
Men platsen jag tyckte bäst om var Kurimoto, den japanska trädgården. Där fanns en bro över en stillsam bäck, ett litet vattenfall m.m. Vi gick sedan igenom skogen och kom ut till en plantering av olika örter och kryddor (mitt tränade blomsteröga hittade gräslök bland alla plantor!) Vi fann även en rosenträdgård men tyvärr hade ingen av dem hunnit vakna ur sina knoppar. Så där gick vi omkring hand i hand och lät våra sinnen njuta av naturens lugn och fågelkvitter. Det var en perfekt aktivitet för mig och Trev eftersom han fick vara ute i naturen och jag fick utforska nya kulturområden och vackra, färgglada blommor.
Jag tycker att denna bilden är väldigt fin trots att Trev ansåg att jag var oförskämd som fotade fjärilarna under deras kärleksakt.
Karma
Förra veckan sa min chef åt mig att jag kunde gå hem tidigare mot kvällningen, några minuter senare kom en kollega in och undrade om hon kunde få gå hem tidigare för hon hade cheerleader-träning. Så jag gav upp eftersom jag bara ville hem för att det skulle vara härligt med lite mer tid med Trev, men hon hade faktiskt någonstans hon behövde vara.
Dagen efter kom hon till jobbet med en ischai-latte till mig från Starbucks för att säga tack. Det uppskattade jag verkligen. Fler sådana människor borde finnas för då skulle folk ställa upp för varandra alltid!
Så nu tror jag stenhårt på karma. Positivt attraherar positivt. Fast det trodde jag på förut också. På söndag ska jag ta över en annan kollegas skift för hon behöver packa innan hon åker semester, senare kommer hon ta ett av mina skift. Så bra allt blir!
Jag är ensam denna veckan igen. Det är rätt tomt faktiskt. Hallå..?
Det får bli skype med familjen imorgon och på onsdag ska jag shoppa med Christine förhoppningsvis! Sedan blir det en massa jobb igen. I resten av juni får jag och Trev bara en söndag tillsammans. Så idag har jag gnuggat geniknölarna på jobbet och försökt komma på olika aktiviteter vi kan göra efter jobbet istället eftersom vi inte har helgerna. Det ordnar sig säkert!
Kram på er!
Indian Fushion
En trevlig sak vi gjort sedan sist jag skrev var att gå till en indisk restaurang på middag. Den var liten och mysig med ett starkt intryck av indisk kultur med underlig musik, intressanta tavlor, varma färger och kryddiga dofter. Vi beställde varsin röra att doppa naan-brödet i tillsammans med en jordgubbs margerita. Måltiden var stark och mättande och vi hade en jättemysig stund tillsammans.
Success
Väntar ni på en uppdatering?
På min lediga dag tog jag bussen till Christine (gick självklart på rätt buss men på fel sida av vägen så fick åka hela rundan för att sedan komma tillbaks där jag började och sedan mot min destination. Jag vet... "hur lyckas du?!" När jag väl kom fram (hoppade av bussen för tidigt och ringde Christine så hon kunde hitta mig - vilket hon gjorde) visade hon mig hennes och Steves lya. Hon hade även en överraskning åt mig: de hade fått en kattunge! Vi såg på film och åt svenskt lösgodis, kan ju säga att kanadensarna är väldigt klena när det kommer till sura och salta grejer. Under filmens gång sov kisen i mitt knä, så lycklig jag var.
I torsdags var jag med om en tornado... eller nåt liknande. Det var en solig dag och jag jobbade. Helt plötsligt sveper ett oljud över taket, det lät jättemycket och färdades långsamt tills dörren flög upp. Det låg skräp och kartonger utanför som sveptes upp i cirklar. Man såg inte virvlarna utan bara en massa skräp som cirkulerade och rörde sig uppåt. Sedan slutade det.
Denna vecka är jag helt ensam eftersom Trev jobbar utanför staden och bor på hotell (ensamvargen i mig ylar av glädje haha). Så jag får passa på att ställa till med ofog innan fredag kväll då han kommer hem igen. Jag är väldigt uppspelt för hans skull, det måste vara jättespännande att få resa med jobbet. Jag är så himla stolt över honom och hans framgång. Han jobbar hårt och ärligt. I lördags bjöd en medarbetare med honom för att golfa, de hade drinkar och rökte cigarr. Roligt!
Hm... ikväll får nog bli mys framför en romantisk film, en kopp te och Cosmopolitan.
Surprise!
Wedding World
Här jobbar jag:
(Jennie här är en bild på min outfit)
Butiken har ett stort utbud på brudklänningar, klänningar till brudnäbbar, klänningar till flickor som kastar blommor, accessoarer, skor, tillbehör och smycken.
Tony Ricci
Jag kom precis på något jag glömt berätta här på bloggen. Något spännande som hände innan vi begav oss mot Sverige. Jag var hos min stylist Vicki dagen innan resan och när jag satt mig i stolen kom hon upp och frågade om jag skulle kunna tänka mig att vara modell när de har sina hårshower några gånger om året. Jag sa ja, och kom sedan på att jag har scenskräck. Men det får jag överkomma, jag vill ju inte missa en ny upplevelse som man kan krydda CV:t med!
Det var ägaren till salongen, Tony Ricci som lagt märke till mig sa hon. I år vann han priset för bästa frisör i Kanada och deras salong har även vunnit flera priser. Vicki sa att jag skulle vara en av modellerna som blir stylad i så fall så de färgar eller klipper inte mitt hår (phew). Nu vet jag inte om de kommerhöra av sig eller när nästa show är, men jag är väldigt uppspelt och tror att om det händer, kommer det vara en unik upplevelse!
Sweet Home
Den 7 maj åkte vi in till Falkenberg för att handla grejer med ett presentkort vi fått från Jenny och Martin. Jag köpte ett spännande te som hette "Efter strand-promenaden", det var ett svart te med smak av hallon och fläder. En burk att förvara téet i och en massa färgglada macarons. (Butiken har en fransman som gör bakelserna så det var äkta franska macarons :D)
Den 8 maj shoppade vi i Halmstad med Jenny igen. Jag hittade lite grejer i bokhandeln och på H&M. På kvällen kom gäster och sedan stack jag och Trev till gäststugan och myste framför Trassel med en stor påse lösgodis!
Den 10 maj var morfars födelsedag! Men det firades dagen efter. Jag, Trev och Sofie spenderade dagen på Gekås. Det var trevligt, värsta mysiga regnvädret hade vi ju också!
Den 11 maj kom Jennie Lagesson och hälsade på! Trev var ute med Sofie och pappa och kollade på vindkraftverk mm. Så jag och Jennie dubbade filmer som vi brukade, herregud som jag skrattade. Sedan satt vi i gäststugan och pratade i flera timmar, det var mysigt. Vi bestämde i sista minuten att hon skulle sova över, så hon följde med hela familjen till mormor och morfar. Vi åt god mat, jag fick min specialare: makaroner med örtsalt...mmmm! Det blev mest prat och skratt. En riktigt trevlig kväll.
Jennie sov i gäststugan med oss. Läskig som hon var skrek hon helt plötsligt på engelska när jag nästa somnat och avslutade sin långa mening med "The grudge"... kusligt! :)
Den 12 maj spelade allihopa lite spel och satt framför tv:n innan Jennie åkte hem (och hon hjälpte oss packa det mesta). Det var så härligt att träffas. Humöret var väl lite upp och ner efteråt. På kvällen körde vi och hämtade pizza till en stor drös människor. Mormor och morfar samt Jenny, Martin, Linnea och Sandra kom över. Lillasyster Jenny lekte med mitt hår medan vi såg på Tummelisa med barnen. Sedan blev det att säga hejdå till dem en efter en. Jag kramade om mormor och morfar. Sedan skulle Fisen åka också så kramade om henne. Jag och Trev såg lite på Extra Extra med Emma och Jenny innan vi kramade om dem också. Sedan gick vi och lade oss.
Jag saknar er mina galna systrar, jag saknar att ha en massa folk i huset som man kan umgås med. Det är tomt utan er.
Den 13 maj, två timmars sömn. Jenny var vaken så vi fick varsin extra kram. Sedan körde mamma och pappa oss till flygplatsen i Landvetter. Jag var rätt lugn. Vi fick våra boarding pass och skulle säga hejdå till päronen. Det var svårt. När vi gått iväg började tårarna rinna. Under flygresan fick jag gråtattacker med jämna mellanrum. Jag sov en hel del på planet som tur var. När vi kommit fram till Edmonton tog vi en taxi hem och sedan var det dags att släppa ut allt. Jag avskyr att visa och prata känslor, det är obehagligt och pinsamt men jag skriver det här för en gångs skull; jag grät mig själv till sömns.
Dagen efter var likadan, separationsångest, tomhet, ensamhet. Jag fick i alla fall chatta med mamma vilket hjälpte. Igår när jag vaknade runt 7 på morgonen började jag böla med en gång. Men sedan stack jag till jobbet och har inte gråtit sen dess. Jag börjar läka. Idag mår jag riktigt bra.
När vi flög över bergen i Kanada.
Jag saknar er där hemma, jag ska jobba hårt för att få komma hem igen, för alltid. En dag ska jag få ha allt jag behöver. Massa kärlek till er. Tack för att ni håller fast vid mig trots att jag är så långt borta.
Home
Hej igen! Det var ett tag sedan, nu är jag och Trev tillbaks i Edmonton efter två fina veckor med älskade familjen och goa vänner. Detta inlägg kommer bara handla om första veckan i Sverige och så får ni höra om resten av resan lite senare för det är mycket att skriva. Då börjar vi då!
Den 29 april var dagen vi begav oss mot flygplatsen i Edmonton för att hälsa på hemma i Sverige. Början på vår resa var inte den bästa, tydligen behövde vi någon form av visum för att jag skulle få passera bordern i Minnesota, USA. Vi sprang och ansökte om detta visum och sedan tillbaks, då sa dem att processen kunde ta upp till en timme (vi hade 30 minuter på oss). Så vi fick sitta ner och vänta, tårarna rullade envist nerför kinderna och jag trodde att jag aldrig skulle få komma hem. Men som ett mirakel kallade de på oss och lät oss sedan passera för att sedan springa mot vår gate. Lättnaden var stor. Vi flög till Minnesota och bytte sedan flyg till Amsterdam. Det tog ju hundra år att komma fram. Till slut kom vi äntligen fram till Göteborg där mamma och mormor väntade. Det är inte riktigt samma sak att återförenas med dem, för det känns helt naturligt att de ska dyka upp. Men glad blev man. Vi stannade i Slättelynga där jag snabbt slängde av mig skorna och sprang barfota i gräset, åååh så härligt! Sedan var det dags att krama om alla systrarna och pappa. Jag gosade med katterna och busade lite med hundarna. På kvällen kom både morföräldrar och morbröder på fika så vi delade ut en massa presenter till alla.
Linslus
Den 30 april, åkte vi till älskade Halmstad och shoppade tillsammans med Jenny. Jag insåg inte hur fina gamla byggnader Halmstad innehöll förrän då, inga fula skyskrapor som försökte se maffiga ut, bara svensk kultur.
På kvällen åkte vi till Slättåkra för att titta på brasan och fyrverkerierna inför Valborg firandet. Vi lyssnade på den konstiga, typiska körsången medan lågorna flämtade. Jag älskar fyrverkerier, det är så magiskt och färgsprakande. 
Vackra Halmstad
Älskade lillasyster
Fina drömprins
Fyrverkerier
Den 1 maj skulle hela familjen föutom Fisen och Johan åka en liten tur till Köpenhamn. Men den resan tror jag inte skapade särskilt fina minnen för alla. En tjurig, envis, åsne-Emma ville inte följa med men gjorde det ändå och skapade en ytterst oönskad stämning (det kommer från mitt hjärta Emma hihi ♥). Sedan hade vi en trött och lättretlig farsgubbe som inte hanterade den danska trafiken särskilt bra, en buckla på bilen blev det. Så där i virrvarret och i den ilskna harmoniN strosade vi omkring på Stroget och besökte även Rosenborg slott som var väldigt vackert. Vi hade i alla fall tur med vädret.
Rosenborg Slott
Den 2 maj, gjorde vi ärenden i Falkenberg. Jag förnyade mitt pass och lite sånt.
Den 3 maj träffade vi kära Alex i Falkenberg. Vi strosade omkring vid de gamla ställena; hennes och Sannas lya, tullbron och sedan gick vi till Drottning Blankas gymnasium för att hälsa på. Lillasyster mötte upp oss och ledde oss till PH. Gud vad roligt det var att se honom igen! Sedan fick vi motvilligt krama om Mikael. Kurt satt i möte så vi väntade i evigheter på att han skulle dyka upp. De flesta hade slutat, vilket var riktigt tråkigt för vi ville träffa de andra lärarna också. Efteråt gick vi till Stanton´s och åt pizza som vi brukade göra när vi hade våra filmkvällar. Sedan gick vi omkring lite på stan innan Alex tog bussen och mina systrar skulle plockas upp efter skolan.
Den 4 maj vaknade jag och kände mig jättesjuk. En äckelförkylning hade tagit över. Men ändå städade vi huset hela dagen för vi skulle ha gäster på kvällen. Det var jättetrevligt att träffa alla igen! Mina kusiner och deras bebisar, farbror, morföräldrar, morbröder, gudföräldrar, vänner till familjen, samt Jennie och Wiktor. Det blev mammas himmelska smörgåstårta! Det blev massa prat och skratt . Gästerna stannade länge och jag visade min fotosamling så de kunde se vad som hänt under mitt gångna år i Kanada. Trevor hade också väldigt roligt, för folk pratade med honom utan problem. Något han dock inte uppskattade var hur folk gav mig MASSOR av choklad, och var det inte choklad så var det kokböcker om hur man gör saker med choklad i sig.
Den 5 maj, skulle vi har åkt till Gekås med Sanna och Carl men när jag vaknade var jag halvdöd och förkylningen hade förvärrats. Jag kunde inte gå en minut utan ett snorpapper i handen (mums, jag vet). Så istället låg jag på soffan hela dagen tills det var dags att mötas upp i Falkenberg. Vi fann varandra vid Torggrillen och promenerade sedan en liten stund till lägenheten och runt Tullbron. Det var mysigt och blev trevligt prat under tiden. Sedan åt alla förutom jag på Torggrillen. Vi åkte en sväng till Ica och handlade innan vi tog farväl igen. Det var så synd att jag skulle bli sjuk just då för två timmar var verkligen inte mycket. Jag önskar att jag hade orkat mer. Det får bli längre nästa gång vi ses <3
Den 6 maj låg jag i soffan hela dagen och orkade inte göra någonting. Tittade bara på "Bored to death" och åt choklad. Trev fiskade lite nere vid ån. 
Det var första veckan i Bjärnared, fortsättning följer!
The Underdog
Hey,
Jag hoppas allt är bra hemma i Sverige. Här är det fullt upp med nya jobbet. Jag trivs otroligt bra på Wedding World Bridal. Jag saknar mina gamla arbetskamrater och har precis börjat lära känna mina nya kollegor. Jag älskar när det är stressigt där, alla behöver en och tiden flyger iväg. Det är fint att få vara en del av upplevelsen de blivande fruarna går igenom. Visst, det finns alltid rötägg, men jag har fått samarbeta med trevliga människor mestadels. jag har även lärt mig att svara i telefonen... jag avskyr att prata i telefon med främlingar.
Förra veckan hade vi en stor rea. Min manager sa att den tjej som säljer flest brudklänningar får en bonus på 200 dollar (cirka 1 400 kr). I slutet av veckan insåg jag att jag låg tvåa. Jag måste medge att jag blev väldigt tävlingsinriktad (jag är ju trots att min fars dotter), men mest av allt ville jag bara visa att de tog rätt beslut i att anställa mig. Jag insåg att de pengarna kommer vara mer värdefulla för tjejen som låg etta, Kaylee, för hon är ensamstående mamma och pappan ger inget bidrag. Så jag stannade hemma på söndagen trots att jag blev erbjuden jobb, så att hon skulle kunna sälja några fler. Nu har de dock ändrat sig så att rean pågår ytterligare en vecka. Men jag jobbar bara tre skift innan jag flyger till Sverige så misstänker att det är lugnt om jag säljer en till klänning eller två.
Idag köpte jag och Trev resten av presenterna vi ska ta med till Sverige. Jag hoppas alla kommer bli nöjda. Kan ni tänka er att det är mindre än sex dar kvar tills jag står på svensk mark? Jag längtar. Jag ser dock inte fram emot maten på planet... fy. Men snart är jag hemma igen. Jag har en liten mesig grej att erkänna faktiskt...
Jag tänker på vad vi har gemensamt trots att avståndet är så stort. Det finns faktiskt två saker vi alla kan se fortfarande, solen och månen. Så när solen skiner här i Edmonton, blundar jag och ler mot den så att när den går upp i Sverige, ler den mot er.
Snart.
Bye Victoria's Secret
Jag ångrar inte att jag jobbade där i sex månader, även om jag var trött ofta och inte haft mycket tid till annat så har det varit en spännande upplevelse. För första gången i det här enorma landet kände jag mig som en del av en grupp, jag skaffade vänner på egen hand och jag lärde mig mer om mig själv; att jag kan vara en ledare när andra inte finns till, att jag är positiv när andra är negativa och att jag klarar allt jag ställs inför. Det jag älskade mest med jobbet var blandningen av kulturer och hur olika livsstilar kan vara. Jag har fått höra otaliga historier från Huma som kommer ifrån Pakistan, Ampis förflutna i Filippinerna och Joyces liv i Kina och de har även lyssnat på min berättelse. Jag kommer sakna de alla.
I love you, night crew!
Midsummer Night's Dream
Igår var det min födelsedag. I 21 år har jag levt nu...
Morgonen började väl inte så bra, vet inte om det betyder något att på sin födelsedag drömma att man dör. Jag satte mig hastigt upp, alldeles kallsvettig i sängen. Men efter att Trev vaggat mig en stund blev allt bättre. När jag gick upp låg där en lapp på golvet. Det var en ledtråd som ledde mig till olika ställen i sviten där Trev gömt saker. Jag hittade en chokladhare tillsammans med ett kort från mormor och morfar som skickat med sig mina årliga påskliljor ♥ (Och ja mormor, kortet fanns också där :) Tack så mycket till er båda, sedan hittade jag ännu en påskhare med ett kort från fina familjen och två trisslotter (vi vann inte, men det var spännande innan jag skrapat färdigt). Till min förvåning hittade jag ett paket från Jennie som också hade fått en ledtråd. Jag fick en jättemysig tavla där det stod "Hem ljuva hem" som jag har hängt ovanför trappgången, samt ett kort, tack så mycket Jennie och Wiktor! Jag blev väldigt glad ♥ Så överraskad jag blev! Sista ledtråden ledde till en stor rosa påskkorg fylld med chokladägg - med andra ord HIMMELRIKET. Där fanns även en stor flaska med vaniljdoftande badskum också. Efter det fick jag gå på äggjakt, Trev hade lagt Lindtchoklad-ägg lite varstans och jag hittade allihopa (med lite hjälp). Och Trev sa att jag ska få en symaskin så jag kan designa kläder igen! Vi ska bara välja ut en bra först. Men jag blev superglad!
Efter frukosten vilade jag middag, gammal som jag blivit. Det var inte mycket action på eftermiddagen för Trev gjorde läxor. Jag vek tvätten och var lite smått uttråkad. Ett litet avbrott från läxorna blev det i alla fall och vi prövade badskummet. Det var jätteskoj, vi satt och gjorde skummustacher på varandra en lång stund.
Vid 18.00 var det dags att åka för att äta påskmiddag hos hans släktingar, som jag inte var värst pigg på. På vägen dit svängde Trev helt plötsligt och parkerade framför Subway. Jag som varit helt ställd på att äta middag hos släktingarna blev lite konfunderad och jag tror min hjärna stängde av under bråkdelen av en sekund. Vi gick och åt Subway, så gott det var. Efteråt körde vi vidare och Trev vägrade avslöja någonting. Vi parkerade underground och gick en bit tills vi kom fram till destinationen. Citadel Theatre. Vi skulle gå på teater! Jag blev helt stollig och kunde knappt tro att det var sant. Men det blev ännu bättre när Trev fått tag på biljetterna och jag fick se vilken pjäs: "En Midsommarnatts Dröm" av William Shakespeare! Jag kan inte beskriva min upphetsning eller hur lycklig jag kände mig. För första gången skulle jag se denna pjäs i verkligheten, jag har läst manuset på både svenska och engelska och jag har sett filmatiseringen men ALDRIG pjäsen. För varje sekund som passerade blev allt bättre och bättre. Jag studsade och pep. Scenen var perfekt, magisk, teatralisk och stämningsfull där den skulle gestalta en förtrollande skog i Antikens Grekland. Ni vet det där stället som är ert alldeles eget, där du känner att hela miljön reflekterar din själ och du är som lyckligast, där var jag igår. Ljuset slocknade, musiken spelade och det var dags. Skådespelarna var talangfulla och hade sin egen unika personlighet som bidrog till pjäsens helhet. Replikerna, verserna, skämten. Jag log för mig själv från början till slut. Det var verkligen en underbar föreställning och en ljuvlig födelsedag trots att jag saknade familj och vänner.
Tack för er uppvaktning, det uppskattas alltid ♥
Wedding World Bridal
Ingen tid för bloggen alls. Förhoppningsvis kommer jag bli bättre på att uppdatera snart (det är även ett bra sätt att öva på min swedish). Förra helgen var jag och Trev ute med min kära vän Christine och hennes fästman Steve. Det var mycket trevligt, vi åt middag ihop på The Canadian Brewhouse och pratade.
Och förra onsdagen hände en intressant sak. Jag gick på jobbintervju långt borta i Millgate i en butik som säljer brudklänningar, studentklänningar m.m. Bossen, Frances, som intervjuade mig var väldigt avslappnad och rätt ung. Hon ställde mest frågor om vad jag vill ha i lön, hur mycket jag vill jobba etc. När det närmade sig slutet sa hon att jag kunde komma och provjobba och se om jag tycker om det innan jag säger upp mig på Victoria's Secret. Så i söndags var jag där från 12 till 17 och försökte vänja mig vid miljön. Massa vackra, gnistrande, broderade klänningar... förutom brudklänningen från Twilight som de säljer (uuuugh). Jag hjälpte ett par brudar pröva klänningar, det var jätteroligt. Ibland gick det långsamt och det var lite läskigt att inte känna någon eller kunna något. På rasten accepterade jag jobberbjudandet och fick ett schema. De är helt okej med att jag åker till Sverige också! Så jag har fått jobb som en Bridal Consultant på Wedding World Bridal!!!
Äntligen kan jag kryssa av dessa tre!!
American Pancakes
Det kluriga var att få tag på påskris, vi åkte en lång runda och fick syn på lite ris i en park på lördagen. Allemansrätt finns inte här, så jag antar att vi är brottslingar nu. Vi smög bakom ett hus och klippte av några kvistar. På kvällen fick Trev klä påskris för första gången.
På kvällen lagade Trev amerikanska pannkakor och vi hade en brunch-inspirerad middag med bröd, vindruvor, jordgubbar och pannkakorna tillsammans med lite vin. Det var väldigt mysigt att få lite tid tillsammans efter massa jobb och plugg.
Söndagen spenderades på Whyte Avenue där vi shoppade lite presenter till familjen. Älskar att ge presenter!
Something Stupid
Jag kan för mitt liv inte minnas vad jag gjorde igår när jag var ledig... hm. Men idag har jag varit otroligt duktig! Vi åkte till Grant MacEwan och lämnade in ett papper där jag accepterar min erbjudan (hence, INGEN ÅTERVÄNDO)... när vi gick ut från skolan började nerverna sjunga för Trev "First I was afraid, I was petrified. Kept thinking I can not go to Grant MacEwan now. But then I spent so many nights thinking of what could go wrong and I grew strong!"
Hur som helst, när jag kom hem tog jag tag i vår budget. Puh! Vi har inte skrivit ner alla kvitton och skit sedan februari, än mindre påbörjat en för mars. Så jag spenderade en timme åt att organisera allt. Efter det bestämde jag mig för att organisera Harry Potters rum (vi har ett skrymsel/ förråd under trappan). Det tog ju sin lilla tid, jag sorterade hyllorna och gjorde vackra etiketter. Efter det gjorde jag en enkel äggröra till salladsblad och rostat bröd. Och jag tog tag i den stora högen med disk. Slutligen letade jag jobb, jag skickade bara CV till tre företag, och väntar på att de övriga sju jag skickade till förra veckan ska höra av sig. Nu känner jag att jag förtjänar att slappna av lite.
Snart bär det av mot Sverige!
Arts and Culture Management
Men Arts and Culture Management säger kanske inte dig så mycket. Programmet pågår i två år, följt av två månaders praktik i valfri verksamhet. Linjen fokuserar på alla kedjor inom konst och kultur så som teater, dans, musik och konst. Kurserna fokuserar på allt inom ledningen av dessa olika versamheter. Utbildningen är inte specifik, så efter jag fått mitt diplom, kan jag i princip göra vad jag vill. Därför är programmet perfekt för mig, för jag vill göra en massa saker på samma gång och inte bara bestämma mig för en karriär. Det jag hoppas kunna jobba med är teater, förhoppningsvis som Stage Manager eller Artistic Director.
Önska mig lycka till!
Wedding Date
En lugn och stillsam lördag i ensamhet. Trev är och spelar ishockey. Det fick bli en enkel middag med ostfylld tortellini samt en pedikyr framför en mysig kärleksbubblande film. 
The Abduction Club
På sistone har jag inte hunnit göra mycket roligt här. Jag jobbar för fullt och har även börjat söka till nya arbeten där jag förhoppningsvis kan arbeta dagtid och heltid. Jag har några preferenser så som antikvariat, Téaffärer, Chocolateries och kanske andra underklädesbutiker. Jag är riktigt less på att jobba nattetid nu, särskilt när Christine lämnat oss för att umgås med sin fästman som kommit hem från Afganistan.
På fritiden har jag kommit igång med skrivandet och tror det kommer bli riktigt bra. Det är ljuvligt när fantasin flödar och det känns som man är på gränsen att kunna förverkliga sina drömmar. Jag måste uttrycka min kreativitet.
Trev mår bra. Fast hans program på skolan överlastar honom med läxor, de kommande veckorna kommer han ha dubbelt så mycket att göra. Jag är lite orolig för honom. Den högsta procenten av självmord som begås är av folk som studerar till ingenjörer, och det är det Trev studerar. Tur att jag kan se efter honom i alla fall, och i helgen fick han släppa pluggandet och åka snowboard med sina vänner vilket jag tror hjälper. Träning är bra för att motverka stress.
Snart ska vi ju till Sverige också. Jag längtar. Jag vill gosa med katterna och vara i naturen och med familjen. Jag längtar till den dag jag kan ha allt och slippa välja.
Nä, nu ska jag ta och krypa ner hos Trev. Jag är hemma ikväll för jag mår inte bra. Halsen är tjock av slem och jag går som en sengångare. Tänkte i alla fall att ni skulle få en kort uppdatering om hur det går. Jag önskar jag hann skriva oftare, men jag tycker kvalitet är bätte än kvantitet. Det är ju inget roligt om jag varje dag skriver "Jag åt eggmacka till frukost och ska jobba nu", hur intressant är det? Haha.
Godnatt! 
Cake Pops
Idag skypade jag väldigt länge med familjen vilket var trevligt. Alla beter sig som de brukar (lite smått galna med glimten i ögat). Efteråt åkte jag och Trev till Ikea och strosade omkring. Väl hemma utmanade jag Trev på sällskapsspel och bryggde en kanna svart ros-té för en stillsam avslutning på helgen.
Trev bakar
Våra Cake Pops
