Bowling, beach and Piranha 3D

Hey,

Idag är jag ensam i lägenheten medan Trev hjälper Jesse att flytta så jag tänkte blogga lite och lägga upp några bilder. Bilderna är tagna med Trevors mobil så därför är kvalitén inte alltför bra men man ser på ett ungefär vad bilden föreställer :)

Först kommer några bilder från karnevalen PNE:



Här tävlade hästarna men tyvärr såg vi inte när de gjorde det, vi satt här och vilade.



Här försökte monstertruckarna välta varandra.



En lama från stallet.


Den 24 augusti,

Gick vi till stranden som bara är en kort promenad från lägenheten, fast jag skulle inte vilja kalla det strand. Trev gick på leran och tog av skorna för att ta en genväg, jag sa att det inte var en bra idé vilket han också insåg när hans fötter sjönk ner i leran. Jag fick följa efter honom ändå. Så vi gick där i den klibbiga leran för att nå vattnet, men bottnen där bestod också av lera och vassa stenar. Vi gick en lång bit och satte oss på en sten längre ut och fikade. Jag tyckte vågorna blev lite väl stora för mina skor var helt plötsligt blöta och vattnet närmade sig väskorna. Det slutade med att vi fick fly från tidvattnet vilket vi klarade galant. När vi vandrade hemåt med leriga fötter fick vi flera skeptiska blickar riktade mot oss. Whatever.
På kvällen åkte vi och bowlade med Laurissa, Lyda, Cadie och två till vars namn jag glömt. Trev, jag och Laurissa spelade mot varandra, första rundan kom jag tvåa och Trev vann men andra rundan var jag helt värdelös, men kul hade vi! Lyda var väldigt trevlig och vi pratade om mode och konst.




Vårt leriga äventyr



Utsikten



Utsikten

Den 26 augusti,

Avslutade jag min bakning på morgonen och på eftermiddagen åkte vi till bion för att se "Piranha" med Brittany och Vanessa. Först verkade filmen lovande, jag ryckte till i början, men sedan var filmen bara fylld med bröst och rumpor och jag skojar inte när jag säger att det var en köttslaffsig porrfilm. Den var inte läskig, visst man fick panik ibland när pirajorna närmade sig men den var mestadels äcklig med nakna kvinnor som inte respekterar sig själva och lik överallt. Det var en enda naken massaker i vattnet och jag menar det när jag säger att jag led igenom den. Efter den värdelösa filmen stack vi till lägenheten och snackade i några timmar tills de skulle åka hem. Dagens läxa: dagens regissörer av skräckfilmer fattar inte vad ordet skräck innebär. Det är skillnad på att vilja kissa på sig av rädsla och att vilja spy av obehag, skärpning!



Bilder från filmen (de få bilder som inte visade nakna kvinnor)






Äckligt? Då skulle ni se kvinnorna innan de var trasiga.
Sådär, nu har jag avreagerat mig så jag kan glömma denna värdelösa film... hehe.


pastries á la Marie Antoinette...

Hey,

Jag håller på att lägga över alla bilder från allt vi haft för oss men mobilen dog så för tillfället lägger jag bara upp bilder från min karriär som bagare. Jag tittade på filmen Marie Antoinette och såg alla färgglada bakelser och tårtor de gjort i filmen, därför gjorde jag lite research och letade bland mina recept och med det improviserade jag med min konstnärliga sida för att skapa något romantiskt, färgglatt och nytänkande. Dock tog bakningen flera timmar; hela eftermiddagen och till och med denna morgonen men resultatet blev jag väldigt nöjd med!

Vóila














canadian lifestyle.

Hey,

Nu är jag i Kanada och absorberar den livsstil min pojkvän har växt upp med. Vi flög från Göteborg den 10 augusti. Jag kände mig ganska splittrad över att åka, det känns orättvist att jag inte kan vara med min familj och Trevor på samma gång. Det var på väg till Frankfurt då det var som värst men när vi väl kommit på flyget som skulle ta oss direkt till Vancouver så kändes det bättre. Flygresan gick förvånansvärt fort när Trev var med mig, vi pratade, läste och såg på film. Jag såg på den nya Shrek- filmen som gick under min förväntan, det är lite overkill med Shrek nu trots att jag gillar de andra filmerna. Sedan tittade jag på en helt fantastisk film! Clash of the titans med Sam Worthington och dessutom Fisher (dansken från Mord kommissionen). Filmen var i princip en otecknad version av Herkules men åh så underbar. Jag älskar den typen av film!

Den 11 augusti,

Vi kom fram till Vancouvers flygplats och jag och Trevor fick gå skilda vägar, kanadensare i en kö och besökare i en annan. Jag blev nervös som vanligt, en tjock man tittade på mitt pass och frågade vad jag ska göra i Kanada i sex månader, vad min pojkvän jobbar med etc. Han skrev en siffra på lappen jag fyllt i och jag trodde att det var färdigt men när vi skulle gå och lämna våra lappar sade vakten att jag skulle ställa mig i kö i en annan avdelning. Mitt hjärta gick på högvarv och jag ställde mig lydigt i kö. Jag såg andra människor som fick gå fram till vakterna och öppna sina resväskor samt svara på frågor. Jag väntade länge och när det äntligen var min tur sade vakten att jag stod i fel kö, så jag fick gå en liten bit till och än en gång stå i kö. En lång kö. När det äntligen var min tur ställde vakten några frågor och jag svarade sanningsenligt. Han sa att det såg misstänkt ut att jag bara stannat i två veckor förut och nu ska stanna i sex månader, han sa att om det fortsätter så kommer de inte släppa in mig i landet längre. Jag svarade att jag ska ansöka om medborgarskap så det kommer inte upprepas. Han lät mig gå. Det var skönt att komma ut från byggnaden, jag var utmattad och hjärtat slog fortfarande i onormal takt. Vi åkte till lägenheten och tog en bad innan vi gick och lade oss efter en ovanlig dag.

Den 12 augusti,

Torsdagen gick ut på att packa upp allt ur resväskorna, jag ville göra mig hemmastadd så fort som möjligt. Vi åkte till Ikea och köpte en kudde till mig, massa vita galgar till garderoben, ett martiniglas som jag kan ha mina sminkborstar i och en korg till badrummet. Vi köpte mat att fylla kylskåpet med och sedan var dagen över.

Den 13 augusti,

Vi bestämde oss för att åka till den enorma gallerian för att leta efter lite fler saker till rummet. Vi åkte dit med Skytrain! Tåg som åker på upphöjda rälser! Det var första gången jag åkte Skytrain och det var mycket roligare än att åka vanligt tåg kan jag lugnt konstatera! Utsikten var himmelsk. Vi kom till Metrotown och jag hittade en underbar hängare till mina smycken, jag var tvungen att lämna min gamla hemma men den nya är ännu bättre! Jag fick även en Chocolate Extreme Blizzard! Chokladglass med chokladbitar och chokladfudge i. När vi kom tillbaka åkte vi till ett Animal shelter där de tar hand om herrelösa katter och hundar. Det fanns alla sorters katter där! Vissa var folkilskna och skygga men de flesta var gosiga och sociala. Trev föredrog en galen svart kattunge med kort päls men jag föredrog de lugna fluffbollarna trots att ingen av de kan jämföras med Nicella. Efter att vi gosat med katterna åkte vi hem och lagade middag.

Den 14 augusti,

På lördagen blev det en tripp till Zoo! Jag är inte så förtjust i Zoo, jag tycker synd om djuren, trots att de tas omhand kan det inte vara roligt att ha en massa folk som stirrar på en dag ut och dag in. Men det var trevligt ändå. Det finns väldigt konstiga kanadensiska djur, djur jag aldrig hört talas om förut. Men jag kände igen lemurerna, Herr Nilsson- aporna, kamelerna (♥), lejonen, tigrarna och min favorit: leoparden! Leoparden låg precis vid stängslet så den var bara en meter ifrån mig! De är så majestätiska. Efter att han varit där i kanske tre timmar var jag ganska sliten, alla dagar här har varit heta, solen har verkligen stått på.

Den 15 augusti,

Vi åkte till Aquarium för att titta på havets varelser vilket var en häftig upplevelse. Jag såg en skrämmande bläckfisk, sjöstjärnor, pirayor, hajar, sköldpaddor, delfiner och sjöhästar! Jag tyckte bäst om sjöhästarna helt klart, de var så vackra och färgglada. Vi gick omkring där i ungefär tre timmar och sedan åkte vi till Granville Island. Vi gick en lång promenad längs vattnet där det var en underbar utsikt över staden! Vi tittade i konstgalleri och gick till en stor marknad innan vi åkte hem igen.

Den 16 augusti,

Vi gick upp tidigt för att inte vänta i en kö vid bordern till USA och fick även denna gång gå in och prata med amerikanerna. De tycker inte om svenskar verkar det som för de ska tvunget ha ett foto på mig, alla mina fingeravtryck och en ifylld blankett. Efter det kunde vi åka. Vi åkte till Premium Outlet för att shoppa, jag har knappt några kläder kvar efter en ordentlig genomrensning av min garderob så det var dags att få tag på nya grejer. Folket där var ovanligt sociala, vi köpte lemonad och tjejen i butiken sa att min klänning var söt, en kvinna som arbetade på Calvin Klein gav mig också en komplimang för den, en kvinna som vi köpte ett paket med styling för naglarna av sa att hon älskade min klänning och till sist var det en man på CK som skulle lägga undan ett par jeans till mig som tyckte det var trevligt att jag var svensk och så lade han till att han verkligen gillade min klänning. Trots att de jobbar i butiker och antagligen måste vara otroligt sociala så är den här vänligheten som en chock för mig. Jag läste en gång att svenskar är väldigt osociala. Jag tror det är sant faktiskt, vi är nog lite paranoida men det boost man fick av alla trevliga människor var uppfriskande och trots att jag inte gillar uppmärksamhet så älskar jag komplimanger, jag måste lära mig att vara social alltså. Så vi shoppade hela dagen och slutresultatet blev: jeans samt sockar från Calvin Klein, en väst från max rave, ett armband från Guess och ett manikyrpaket, det var nog allt. Efter det åkte vi tillbaks till Kanada, nöjda och glada.

Den 18 augusti,

Den 17 och den 18 augusti har sett i princip likadana ut. Vi har skött oss själva för Trevor letar efter kurser och jobb medan jag pysslar med rummet och badrummet. Det heta vädret har lockat oss flera gånger till poolen som tillhör lägenheterna. När vi lekte och plaskade i vattnet frågade en man hur länge vi varit tillsammans, snart åtta månader svarade vi, då log han och sa att vi passar väldigt bra ihop, att vi är ett fint par. Än en gång, otroligt trevliga och sociala människor, man blir mycket lyckligare av folket man möter här. Kanske är vi blyga, vem vet? Jag är väldigt blyg av mig i alla fall. Annars har vi lagat middag tillsammans, Trev gör frukost till mig varje morgon, min älskade ros. Min underbara pojkvän.

Den 19 augusti,

Var en sorgedag med hemlängtan och tystnad. Jag tittar ut genom sovrumsfönstret och ser byggnader, skyskrapor istället för en trädgård och en tät skog inte långt därifrån. Jag lyssnar till stadens rytm och hör sirener och bilar men jag brukade höra fågelkvitter och löv som dansade i vinden. Man kan inte välja vad som är bättre för miljön är så pass olik att man inte kan jämföra. Det beror på vilken motsats man tillhör. Men jag vet att om jag bestämmer mig för att stanna i Sverige kommer det gå tillbaka till distansförhållandet för Trev ska plugga och jag tänker verkligen inte stå i vägen för hans drömmar. Om vi skulle flytta till Sverige skulle han inte kunna mycket av språket. Han har fler möjligheter här och det har säkert jag också med hans uppmuntran. Livet är bra. Jag har det bra här trots att jag saknar min familj och mina vänner. Det kommer lösa sig för det gör det alltid.

Den 20 augusti,

Bortsett från att vara en väldigt stor dag hemma i Sverige där min kära lillasyster Emma fyllde 17 så var det en trevlig dag i Kanada. Efter en sorgsen gårdag laddades batterierna om när Trev tog mig till biblioteket där han skaffade ett lånekort som vi båda kan använda. Jag stod vid datorerna och sökte på allt möjligt och sedan letade vi upp böckerna jag ville ha. Jag blev förälskad i hyllorna som var fyllda med böcker om konst, jag bläddrade igenom en massa innan jag tog den tjockaste boken av de alla, "World art". Jag hittade även en bok om Marie Antoinette som jag ville läsa, jag tycker hennes historia är intressant. Jag vill inte glömma vad jag lärt mig i skolan och jag vill lära mig mer. Nu när jag inte går i skola på ett tag vill jag ändå mata min intelligens.
   Efter det gick vi till en gymnastiksal som tillhör lägenheternas ägare, Trevors pappa. Vi spelade basket: 21 och efter två omgångar stod jag stadigt som vinnare. Helt otroligt men visst blev det en härlig blandning av endorfiner och seger. Trev tog det ganska bra och erkände "You kicked my butt." 
   Det sista vi hittade på var att möta upp Trevors polare Kyle och Jesse vid en skola där vi (Trev och Jesse) pratade en lång stund. Det var bara ett fåtal gånger jag och Kyle hade något att säga till om. Jag undrar om det är sant att tjejer väljer killar som påminner de om sin pappa för Trev är lika mycket babbelkvarn som Raggadischen är. Det var nästan som att vara hemma. Sedan åkte vi till lägenheten och fortsatte prata över en öl. Jag somnade i fotöljen medan de snackade, eller jag var i mikrosömn i alla fall och lyssnade bara om det blev intressant. De åkte hem, jag lade mig på golvet, dödstrött och Trev bar mig till sängen för att nana.

Den 21 augusti,

Vi åkte till Buntzen Lake som är ett väldigt vackert område. Det fanns berg runt omkring, skog och en stor bländande sjö. Vi lade oss i gräset och jag läste för Trev, vädret var härligt, atmosfären var nästan andlig och vi bara låg där och fnittrade åt boken. Efter många spännande sidor spelade vi frisbee vilket jag inte gjort på evigheter, något som var väldigt tydligt i några av mina kast men jag kom in i det igen. Roligt som tusan hade vi. Efter några timmar där åkte vi till Costco som är ett stort varuhus med mat, det är lite som Gekås med lägre priser. Jag fick en massa choklad på villkor att jag inte får mer choklad på två veckor. På kvällen gjorde vi fattiga riddare, skar upp jordgubbar och melon och satte oss vid tv:n.

Den 22 augusti,

Trev tvingade upp mig tidigt för vi skulle PNE, en enorm karneval som är tradition här i Kanada. Där fanns en stor byggnad med försäljare där jag såg ett drömkök. Vi gick sedan till en arena där hästar tävlar men vi såg inte när de gjorde det. Sedan såg vi monstertruckar som skulle välta varandra från arenan. Trev vann en nalle åt mig. Vi gick till en annan byggnad med ladugårdsdjur i. Jag tyckte mest synd om dem. Korna låg på lite hö i ett litet metallstängsel. Alla var helt fascinerade av getterna, korna och kycklingarna. Det är väl som Zoo för dem. Hemma såg man kort på ängarna man åkte förbi varje dag. Jag kände mig som hemma när jag kände lukten från djuren, det luktade som det gör hos mormor och morfar. Underbart! Sedan åt vi rosa sockervadd. Sist av att gick vi i byggnaden med folk som sålde allt möjligt och jag fick en vit solfjäder i spets! Jag har alltid velat ha en solfjäder :) I love it! Vi åkte hem till lägenheten, lagade grönsakssoppa och nachos. Sist av allt gjorde vi vår egen McFlurry och såg på Faceoff.

Ja det var nog allt för denna gången, om inte tillräckligt. Jag återkommer om hur det går här i Kanada. Vänner och familjemedlemmar som läser detta, kom ihåg att jag saknar er. Trots att jag hittar på allt möjligt här borta så kan inget få mig att glömma hur mycket ni betyder för mig. Det finns inget pris på er vänskap och kärlek och därför är det omöjligt att inte sakna er. Ni är fortfarande lika viktiga i min vardag. Alltid.


last night.

Det behövdes bara familjen och Joel för att förgylla sista kvällen hemma i Bjärnared :)
Bye folks!


Summer of 2010

Hey,

Den 29:e juli åkte vi husbilen till Gränna. Först åkte vi över till Visingsö och åt lunch, efter det tittade vi på Visingsborgs slott. Vi tittade på några målningar och var i en liten butik. Sedan åkte vi tillbaka till Gränna och köpte polkagrisar och glass.







Den 31 juli tog vi bussen tidigt från Slöinge för att åka till Stockholm. Under bussresan lyssnade vi på musik, pratade och sov. Det var en lång resa men den var mysig, att titta ut genom rutan och se på världen som spelades upp för en. Vi kom fram sent på eftermiddagen och gick på kryssningen Cinderella. De som arbetade där stod och välkomnade oss i sina uniformer och vi blev fotade. Inredningen kändes lyxig och kryssningen var enorm. Vi åt buffé och undersökte våra hytter. Efter middagen fräschade vi upp oss på rummet och gick sedan till tax free- butiken och luktade på parfymerna. Sedan gick vi upp på soldäcket och tittade på den vackra utsikten, Trevor höll om mig, den varma vinden smekte oss och vi såg ut över den värld som väntar oss. Världen vi gör oss redo för. Vi stod där tills det blev för kallt och satte oss sedan vid ett stort fönster och tittade ut istället. Efter det gick vi på upptäcksfärd och tittade på en trollkarl som uppträdde för barnen, vi gick in på en mysig pub med en band som spelade och efter det gick vi till kareokebaren, Trev beställde strawberry daquiri till mig som var jättegod och vi sjöng med till musiken precis som alla andra. Efter att ha gapat till "What a feeling" gick vi till hytten, nöjda för dagen. Dagen efter var inte fullt så rolig, jag blev sjuk och var sängliggande hela dagen, vi tror det berodde på äppeljuicen som frestade på min mage. Så det var skönt att komma hem på kvällen. Men det var verkligen en upplevelse att åka på den kryssningen och jag hoppas jag får uppleva det fler gånger.



















Annars har vi mest varit på stranden och stojat...














RSS 2.0