Adrenaline
Hey,
Idag åkte vi till West Edmonton Mall (gallerian där jag jobbar) för att "inkassera" Trevors julklapp från mig. Han skulle hoppa bungyjump. Hela tiden påminde jag honom att det inte var för sent att backa ur ifall han inte vågade. Så jag ställde mig i vattenparken ,(där bungyjumpen finns), beredd med kameran. Eftersom det inte var jag som upplevde det får jag beskriva händelsen med Trevors ord...
De band hans fötter. Sedan bad de honom att ställa sig vid kanten, mannen som hjälpte honom ställde sig precis bakom honom för att han inte skulle kunna backa ur. 3...2...1. Det gick jättefort, på vägen ner kunde han se allting, poolen, människorna. Snaran gjorde att han snurrade, huvudet blev tjockt med allt blod som rusade. Han studsade upp igen och trodde att han skulle slå i taket. Han studsade upp och ner några gånger innan han var stilla. Snurrig och yr tog han tag i repen för att dra sig till kanten för att bli fri från alla rep.
När han kom ut var han uppspelt, glad och lite snurrig. Det var rätt häftigt att se hans fall. Att han ens vågade.
På kvällen städade jag undan allt julpynt. Sedan bakade Trev sin urgoda pizza och vi såg på en disney-film. Vi köpte glass och mumsade i oss. Sedan hängde vi upp en väldigt vacker och inspirerande tavla som jag köpte i den antika gallerian på Whyte avenue.
Idag åkte vi till West Edmonton Mall (gallerian där jag jobbar) för att "inkassera" Trevors julklapp från mig. Han skulle hoppa bungyjump. Hela tiden påminde jag honom att det inte var för sent att backa ur ifall han inte vågade. Så jag ställde mig i vattenparken ,(där bungyjumpen finns), beredd med kameran. Eftersom det inte var jag som upplevde det får jag beskriva händelsen med Trevors ord...
De band hans fötter. Sedan bad de honom att ställa sig vid kanten, mannen som hjälpte honom ställde sig precis bakom honom för att han inte skulle kunna backa ur. 3...2...1. Det gick jättefort, på vägen ner kunde han se allting, poolen, människorna. Snaran gjorde att han snurrade, huvudet blev tjockt med allt blod som rusade. Han studsade upp igen och trodde att han skulle slå i taket. Han studsade upp och ner några gånger innan han var stilla. Snurrig och yr tog han tag i repen för att dra sig till kanten för att bli fri från alla rep.
När han kom ut var han uppspelt, glad och lite snurrig. Det var rätt häftigt att se hans fall. Att han ens vågade.
På kvällen städade jag undan allt julpynt. Sedan bakade Trev sin urgoda pizza och vi såg på en disney-film. Vi köpte glass och mumsade i oss. Sedan hängde vi upp en väldigt vacker och inspirerande tavla som jag köpte i den antika gallerian på Whyte avenue.
Kommentarer
Postat av: Alexandra
Fy vad hemskt! :P
Förresten, Andreas kan inte alls bygga vår säng, han är inte så händig av sig :( :P
Postat av: Sofie
Sjukt modig, jag hade aldrig vågat göra det! Trevor slutar aldrig överraska oss!
Saknar er och älskar er <3
Postat av: Jenny
haha! läskigt :o XD
Trackback