♥

Hey,

Nu när det är mindre än en månad tills jag ska åka hem funderar jag över för- och nackdelarna med det hela. Jag vill verkligen inte åka för jag vill inte skiljas från Trevor, jag vill inte leva utan honom under flera månaders gång. Men det positiva med att få åka hem är något jag verkligen ser fram emot: min självständighet! Det ska bli så underbart skönt att kunna umgås med mina egna vänner när jag vill, att kunna vara vart jag vill när jag vill, att kunna ta hand om mig själv, att kunna köra bil igen (såvida jag inte glömt hur man gör), att kunna vara social, att kunna åka och shoppa närsom, att kunna cykla till mormor och morfar. Det är vad jag längtar som mest efter för min psykiska hälsa, det är ganska tufft att vara beroende av någon i alla lägen att känna att man inte är sin egen. Därför hoppas jag att när jag kommer tillbaks hit kommer jag hitta ett jobb eller gå i en skola där jag får vänner av mitt eget slag istället för att välja bland Trevors sällskapskrets. Jag ser helt enkelt fram emot att leva mitt eget liv ett tag, Trevor är mitt liv men ibland behöver man bara utvecklas och ta hand om sig själv på egen hand och jag tänker briljera.
   Jag har varit och jag är en ensamvarg, det kan inte hjälpas, jag trivs bland vänner men jag trivs som bäst för mig själv då och då. Men när jag kommer tillbaks kan jag få vara social igen och göra vad jag brukade göra där hemma. Det ska bli så skönt. Jag kan sitta i vardagsrummet och titta på film med mina systrar (något jag saknat extremt mycket), jag kan promenera i skogen vid mormor och morfars hus, jag kan åka och handla. Det ser jag verkligen fram emot.
   Det här får mig inte alls att känna mig skyldig mot Trev, han behöver vara ifred och vara med sina vänner här ibland även när jag finns till. Jag ser både det positiva och negativa med att åka tillbaks, men ikväll vill jag fokusera på de bra sakerna. Jag behöver bli mer stimulerad nu.