♥

Hey,

 Nu sitter jag i vår svit i höstens Edmonton. Vi kom fram för cirka vå veckor sedan men har inte haft tillgång till internet eftersom de skulle komma hit och installera det. Men nu är jag tillgänglig och har tid att berätta vad som hänt i mitt liv sedan vi kom fram.
   Till att börja med fick vi sova på golvet eftersom stället är omöblerat. Jag improviserade med handdukar, jackor och filtar som underlag men det gick bra ändå. Hela stället var kaotiskt med kartonger överallt, köksbänken full med ömtåligheter och kläder utspridda till höger och vänster. Det tog flera timmar att städa i ordning. Under den första helgen shoppade vi för fullt, på Ikea köpte vi allt som fattas i köket och badrummet och sedan letade vi efter en madrass att sova på. Vi fick ta emot några möbler från Trevors släktingar, Myrne och Irv ; ett slitet skrivbord, bord, stolar och en hiskelig soffa. Men det är skönt att inte behöva sitta på golvet och äta i alla fall. Jag får improvisera med möblerna vi har.
   Förra tisdagen började Trev på NAIT, bara tio minuters promenad från vårt ställe. Han har en stor last läxor nu men det märks att han tycker om att lära sig mer. Sedan har han börjat spela hockey för Ice Ninjas och jag fick äran att komma och titta på. Till min förvåning var det otroligt triggande och spännande att titta på medan han spelade. Jag hade ingen aning om att han var så begåvad, snabb och tävlingsinriktad! Jag fann mig själv fokusera för att förstå reglerna, perioderna de spelar och kroppsspråket spelarna använder. Jag avskyr att titta på hockey på tv men i verkligheten var det en riktig energikick och jag vill bevittna varje match i den kommande framtiden. Dock fick jag mig en chock när en av killarna i laget frågade Trev när vi gick mot parkeringen om han ville stanna och ha lite ”funny smoke”, med andra ord marijuana. Med ett nej åkte vi hem. För Trev som bor i det här landet är det kanske en helt normal fråga men för mig var det surrealistiskt. Droger har ingenting med min värld att göra och även om vi inte stannade så känns det underligt att kunna vara i kontakt med det bara genom att tacka ja. Nåväl, de får väl göra vad de vill även om jag inte godkänner det.
   Förra helgen gjorde vi inte så mycket utan vi städade mest. På lördag kväll köpte vi choklad och en påse chips, tittade på Braveheart och mös i soffan.
   Jag gick på en intervju för ett floristjobb men fick det tyvärr inte.
   I helgen tittade jag och Trev på en hockeymatch där skolans lag mötte ett riktigt bra lag från någon annanstans så man fick stå upp medan de spelade nationalsången. Det var rätt segt eftersom Trev inte spelade. Igår gick vi en promenad i det mysiga höstvädret hand i hand på Whyte Avenue och tittade i butikerna. De hade en hel del roliga affärer, jag tyckte mest om en kallad When pigs can fly där det fanns allt möjligt pyssel, badskum i pinuppa-stil, födelsedagskort och mycket mer.
   Än så länge trivs jag riktigt bra i Edmonton. Det är inte lika trångt och stort som Vancouver med skyskrapor överallt och galen trafik. Man hör inte polisbilarnas sirener utanför och tempot är lugnare. Nu gäller det bara att hitta ett jobb -det finns många här- och sedan fundera på skola till nästa år. Jag tror det är meningen att vi skulle hamna här istället för Nanaimo. Jag känner mig redan som hemma i lägenheten, inte längre som en inkräktare utan en hederlig hyresgäst på 12022 105 street.

Hur har du haft det under de senaste veckorna?