upbeat.

Hey,

När det nya kapitlet i mitt liv närmar sig försöker jag insupa så mycket av den atmosfären jag lever i som möjligt. När jag kör bilen och tittar ut över fälten som lyser gula av solens varma strålar, den blå himlen och den sköna känslan av att här hör jag hemma, försöker jag bevara den bilden i huvudet. Sveriges skönhet. Jag gick nyligen promenaden runt Slättelynga, i skogen och över de små broarna och njöt av utsikten. Hur solen långsamt gick ner mellan träden, hur det vita skummet i ån följde med strömmen och solfläckarna på de grönskande träden. Jag vandrade där och kände hur ett lugn lade sig över mig, en inre frid, jag insåg att jag är redo att gå vidare. Jag är redo att växa upp. Jag åker vägen till mormor och morfar eller vägen till Hottebo där vi bodde med pappa för några år sedan och jag minns de ljuva stunder av min barndom då jag cyklade där. Jag älskar mitt förflutna, eller ja, det mesta av mitt förflutna i alla fall. Jag är nöjd med mitt liv men nu är det dags att göra något annorlunda.
Jag minns när jag gick i tvåan och vi skulle gå på treornas student, ett år sedan ungefär, jag tittade på studenterna som var överlyckliga för att gå vidare. En tjej gick upp på scenen och sjöng en av sina låtar och sedan skrek hon "Jag kom in! Till hösten sticker jag till LA!!". Jag blev verkligen imponerad av henne och tänkte "Wow, hon vågar verkligen satsa! Var kommer jag själv vara om ett år? Jag kommer jobba i en tråkig affär och bo in någon lägenhet..." men nu ett år senare satsar jag själv. jag vågar uppfylla mina drömmar, eller i alla fall försöka. Jag tänkte mig in i hennes situation, hur jag inte skulle klara att lämna hemmet, vänner och den värld jag alltid levt i men det känns så annorlunda nu. Jag har Trevor som stöttar mig igenom det här om det behövs. Priset jag betalar för att få vara med mannen jag älskar är långt ifrån så dyrt som det hade varit om jag inte fått vara med honom. Jag har framtiden i mina händer, jag håller hårt i den och tänker inte släppa taget.

Kommentarer
Postat av: Jennie

Malin, jag beundrar ditt mod att kunna lämna allting som du har här i Sverige och söka dig till en främmande plats där du börjar om på nytt. Jag trodde aldrig att du skulle försvinna, försvinna från där jag är, i vårt hemland. Jag önskar dig all lycka Malin och jag hoppas att du kommer trivas i Kanada lika bra som du trivdes i Sverige. Men du får aldrig glömma att besöka oss, hur fantastiskt Kanada än är, för vi kommer sakna dig. Jag kommer sakna dig. Du och jag har ändå varit vänner länge. Du är en vän som man inte vill ska försvinna. Kramar

2010-07-11 @ 21:57:36
URL: http://chocolatejennie.blogg.se/
Postat av: Jennie

Tack Malin :) jag håller med, ingen kille passar mig bättre än Wiktor. Och jag kan tänka mig att Trevor passar dig perfekt! Efter allt du har berättat så har du nog hittat den som du kommer leva resten av ditt liv med. Vi måste träffas snart! Lika roligt varje gång :D

2010-07-12 @ 16:02:45
URL: http://chocolatejennie.blogg.se/
Postat av: Jennie

jag kan inte denna veckan och jag har inga pengar som jag kan gödsla med heller tyvärr :( Jag måste spara nu så jag klarar mig tills jag får lön.

2010-07-12 @ 19:15:12
URL: http://chocolatejennie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0