canadian lifestyle.
Hey,
Nu är jag i Kanada och absorberar den livsstil min pojkvän har växt upp med. Vi flög från Göteborg den 10 augusti. Jag kände mig ganska splittrad över att åka, det känns orättvist att jag inte kan vara med min familj och Trevor på samma gång. Det var på väg till Frankfurt då det var som värst men när vi väl kommit på flyget som skulle ta oss direkt till Vancouver så kändes det bättre. Flygresan gick förvånansvärt fort när Trev var med mig, vi pratade, läste och såg på film. Jag såg på den nya Shrek- filmen som gick under min förväntan, det är lite overkill med Shrek nu trots att jag gillar de andra filmerna. Sedan tittade jag på en helt fantastisk film! “Clash of the titans” med Sam Worthington och dessutom Fisher (dansken från Mord kommissionen). Filmen var i princip en otecknad version av Herkules men åh så underbar. Jag älskar den typen av film!
Den 11 augusti,
Vi kom fram till Vancouvers flygplats och jag och Trevor fick gå skilda vägar, kanadensare i en kö och besökare i en annan. Jag blev nervös som vanligt, en tjock man tittade på mitt pass och frågade vad jag ska göra i Kanada i sex månader, vad min pojkvän jobbar med etc. Han skrev en siffra på lappen jag fyllt i och jag trodde att det var färdigt men när vi skulle gå och lämna våra lappar sade vakten att jag skulle ställa mig i kö i en annan avdelning. Mitt hjärta gick på högvarv och jag ställde mig lydigt i kö. Jag såg andra människor som fick gå fram till vakterna och öppna sina resväskor samt svara på frågor. Jag väntade länge och när det äntligen var min tur sade vakten att jag stod i fel kö, så jag fick gå en liten bit till och än en gång stå i kö. En lång kö. När det äntligen var min tur ställde vakten några frågor och jag svarade sanningsenligt. Han sa att det såg misstänkt ut att jag bara stannat i två veckor förut och nu ska stanna i sex månader, han sa att om det fortsätter så kommer de inte släppa in mig i landet längre. Jag svarade att jag ska ansöka om medborgarskap så det kommer inte upprepas. Han lät mig gå. Det var skönt att komma ut från byggnaden, jag var utmattad och hjärtat slog fortfarande i onormal takt. Vi åkte till lägenheten och tog en bad innan vi gick och lade oss efter en ovanlig dag.
Den 12 augusti,
Torsdagen gick ut på att packa upp allt ur resväskorna, jag ville göra mig hemmastadd så fort som möjligt. Vi åkte till Ikea och köpte en kudde till mig, massa vita galgar till garderoben, ett martiniglas som jag kan ha mina sminkborstar i och en korg till badrummet. Vi köpte mat att fylla kylskåpet med och sedan var dagen över.
Den 13 augusti,
Vi bestämde oss för att åka till den enorma gallerian för att leta efter lite fler saker till rummet. Vi åkte dit med Skytrain! Tåg som åker på upphöjda rälser! Det var första gången jag åkte Skytrain och det var mycket roligare än att åka vanligt tåg kan jag lugnt konstatera! Utsikten var himmelsk. Vi kom till Metrotown och jag hittade en underbar hängare till mina smycken, jag var tvungen att lämna min gamla hemma men den nya är ännu bättre! Jag fick även en Chocolate Extreme Blizzard! Chokladglass med chokladbitar och chokladfudge i. När vi kom tillbaka åkte vi till ett Animal shelter där de tar hand om herrelösa katter och hundar. Det fanns alla sorters katter där! Vissa var folkilskna och skygga men de flesta var gosiga och sociala. Trev föredrog en galen svart kattunge med kort päls men jag föredrog de lugna fluffbollarna trots att ingen av de kan jämföras med Nicella. Efter att vi gosat med katterna åkte vi hem och lagade middag.
Den 14 augusti,
På lördagen blev det en tripp till Zoo! Jag är inte så förtjust i Zoo, jag tycker synd om djuren, trots att de tas omhand kan det inte vara roligt att ha en massa folk som stirrar på en dag ut och dag in. Men det var trevligt ändå. Det finns väldigt konstiga kanadensiska djur, djur jag aldrig hört talas om förut. Men jag kände igen lemurerna, Herr Nilsson- aporna, kamelerna (♥), lejonen, tigrarna och min favorit: leoparden! Leoparden låg precis vid stängslet så den var bara en meter ifrån mig! De är så majestätiska. Efter att han varit där i kanske tre timmar var jag ganska sliten, alla dagar här har varit heta, solen har verkligen stått på.
Den 15 augusti,
Vi åkte till Aquarium för att titta på havets varelser vilket var en häftig upplevelse. Jag såg en skrämmande bläckfisk, sjöstjärnor, pirayor, hajar, sköldpaddor, delfiner och sjöhästar! Jag tyckte bäst om sjöhästarna helt klart, de var så vackra och färgglada. Vi gick omkring där i ungefär tre timmar och sedan åkte vi till Granville Island. Vi gick en lång promenad längs vattnet där det var en underbar utsikt över staden! Vi tittade i konstgalleri och gick till en stor marknad innan vi åkte hem igen.
Den 16 augusti,
Vi gick upp tidigt för att inte vänta i en kö vid bordern till USA och fick även denna gång gå in och prata med amerikanerna. De tycker inte om svenskar verkar det som för de ska tvunget ha ett foto på mig, alla mina fingeravtryck och en ifylld blankett. Efter det kunde vi åka. Vi åkte till Premium Outlet för att shoppa, jag har knappt några kläder kvar efter en ordentlig genomrensning av min garderob så det var dags att få tag på nya grejer. Folket där var ovanligt sociala, vi köpte lemonad och tjejen i butiken sa att min klänning var söt, en kvinna som arbetade på Calvin Klein gav mig också en komplimang för den, en kvinna som vi köpte ett paket med styling för naglarna av sa att hon älskade min klänning och till sist var det en man på CK som skulle lägga undan ett par jeans till mig som tyckte det var trevligt att jag var svensk och så lade han till att han verkligen gillade min klänning. Trots att de jobbar i butiker och antagligen måste vara otroligt sociala så är den här vänligheten som en chock för mig. Jag läste en gång att svenskar är väldigt osociala. Jag tror det är sant faktiskt, vi är nog lite paranoida men det boost man fick av alla trevliga människor var uppfriskande och trots att jag inte gillar uppmärksamhet så älskar jag komplimanger, jag måste lära mig att vara social alltså. Så vi shoppade hela dagen och slutresultatet blev: jeans samt sockar från Calvin Klein, en väst från max rave, ett armband från Guess och ett manikyrpaket, det var nog allt. Efter det åkte vi tillbaks till Kanada, nöjda och glada.
Den 18 augusti,
Den 17 och den 18 augusti har sett i princip likadana ut. Vi har skött oss själva för Trevor letar efter kurser och jobb medan jag pysslar med rummet och badrummet. Det heta vädret har lockat oss flera gånger till poolen som tillhör lägenheterna. När vi lekte och plaskade i vattnet frågade en man hur länge vi varit tillsammans, snart åtta månader svarade vi, då log han och sa att vi passar väldigt bra ihop, att vi är ett fint par. Än en gång, otroligt trevliga och sociala människor, man blir mycket lyckligare av folket man möter här. Kanske är vi blyga, vem vet? Jag är väldigt blyg av mig i alla fall. Annars har vi lagat middag tillsammans, Trev gör frukost till mig varje morgon, min älskade ros. Min underbara pojkvän.
Den 19 augusti,
Var en sorgedag med hemlängtan och tystnad. Jag tittar ut genom sovrumsfönstret och ser byggnader, skyskrapor istället för en trädgård och en tät skog inte långt därifrån. Jag lyssnar till stadens rytm och hör sirener och bilar men jag brukade höra fågelkvitter och löv som dansade i vinden. Man kan inte välja vad som är bättre för miljön är så pass olik att man inte kan jämföra. Det beror på vilken motsats man tillhör. Men jag vet att om jag bestämmer mig för att stanna i Sverige kommer det gå tillbaka till distansförhållandet för Trev ska plugga och jag tänker verkligen inte stå i vägen för hans drömmar. Om vi skulle flytta till Sverige skulle han inte kunna mycket av språket. Han har fler möjligheter här och det har säkert jag också med hans uppmuntran. Livet är bra. Jag har det bra här trots att jag saknar min familj och mina vänner. Det kommer lösa sig för det gör det alltid.
Den 20 augusti,
Bortsett från att vara en väldigt stor dag hemma i Sverige där min kära lillasyster Emma fyllde 17 så var det en trevlig dag i Kanada. Efter en sorgsen gårdag laddades batterierna om när Trev tog mig till biblioteket där han skaffade ett lånekort som vi båda kan använda. Jag stod vid datorerna och sökte på allt möjligt och sedan letade vi upp böckerna jag ville ha. Jag blev förälskad i hyllorna som var fyllda med böcker om konst, jag bläddrade igenom en massa innan jag tog den tjockaste boken av de alla, "World art". Jag hittade även en bok om Marie Antoinette som jag ville läsa, jag tycker hennes historia är intressant. Jag vill inte glömma vad jag lärt mig i skolan och jag vill lära mig mer. Nu när jag inte går i skola på ett tag vill jag ändå mata min intelligens.
Efter det gick vi till en gymnastiksal som tillhör lägenheternas ägare, Trevors pappa. Vi spelade basket: 21 och efter två omgångar stod jag stadigt som vinnare. Helt otroligt men visst blev det en härlig blandning av endorfiner och seger. Trev tog det ganska bra och erkände "You kicked my butt."
Det sista vi hittade på var att möta upp Trevors polare Kyle och Jesse vid en skola där vi (Trev och Jesse) pratade en lång stund. Det var bara ett fåtal gånger jag och Kyle hade något att säga till om. Jag undrar om det är sant att tjejer väljer killar som påminner de om sin pappa för Trev är lika mycket babbelkvarn som Raggadischen är. Det var nästan som att vara hemma. Sedan åkte vi till lägenheten och fortsatte prata över en öl. Jag somnade i fotöljen medan de snackade, eller jag var i mikrosömn i alla fall och lyssnade bara om det blev intressant. De åkte hem, jag lade mig på golvet, dödstrött och Trev bar mig till sängen för att nana.
Den 21 augusti,
Vi åkte till Buntzen Lake som är ett väldigt vackert område. Det fanns berg runt omkring, skog och en stor bländande sjö. Vi lade oss i gräset och jag läste för Trev, vädret var härligt, atmosfären var nästan andlig och vi bara låg där och fnittrade åt boken. Efter många spännande sidor spelade vi frisbee vilket jag inte gjort på evigheter, något som var väldigt tydligt i några av mina kast men jag kom in i det igen. Roligt som tusan hade vi. Efter några timmar där åkte vi till Costco som är ett stort varuhus med mat, det är lite som Gekås med lägre priser. Jag fick en massa choklad på villkor att jag inte får mer choklad på två veckor. På kvällen gjorde vi fattiga riddare, skar upp jordgubbar och melon och satte oss vid tv:n.
Den 22 augusti,
Trev tvingade upp mig tidigt för vi skulle PNE, en enorm karneval som är tradition här i Kanada. Där fanns en stor byggnad med försäljare där jag såg ett drömkök. Vi gick sedan till en arena där hästar tävlar men vi såg inte när de gjorde det. Sedan såg vi monstertruckar som skulle välta varandra från arenan. Trev vann en nalle åt mig. Vi gick till en annan byggnad med ladugårdsdjur i. Jag tyckte mest synd om dem. Korna låg på lite hö i ett litet metallstängsel. Alla var helt fascinerade av getterna, korna och kycklingarna. Det är väl som Zoo för dem. Hemma såg man kort på ängarna man åkte förbi varje dag. Jag kände mig som hemma när jag kände lukten från djuren, det luktade som det gör hos mormor och morfar. Underbart! Sedan åt vi rosa sockervadd. Sist av att gick vi i byggnaden med folk som sålde allt möjligt och jag fick en vit solfjäder i spets! Jag har alltid velat ha en solfjäder :) I love it! Vi åkte hem till lägenheten, lagade grönsakssoppa och nachos. Sist av allt gjorde vi vår egen McFlurry och såg på Faceoff.
Ja det var nog allt för denna gången, om inte tillräckligt. Jag återkommer om hur det går här i Kanada. Vänner och familjemedlemmar som läser detta, kom ihåg att jag saknar er. Trots att jag hittar på allt möjligt här borta så kan inget få mig att glömma hur mycket ni betyder för mig. Det finns inget pris på er vänskap och kärlek och därför är det omöjligt att inte sakna er. Ni är fortfarande lika viktiga i min vardag. Alltid.
älskar dig syster stora, du är saknad här hemma!
jätte fint skrivit.Det är ibland tufft att läsa allt du saknar och minnen som kommer upp. Vi saknar dig oxå otroligt mycket.ÄLSKAR DIG
Åh, det är som att se på en film när man läser det du skriver.. Känns så overkligt att kunna se skyskrapor precis utanför fönstret. Men jag är glad så länge som du har det bra och mår bra! Saknar dig otroligt mycket men försöker muntra upp mig med att du har det bra med Trev som tar hand om dig!
Jag har också alltid önskad mig en solfjäder, och en vit mes spets lät väldigt fint! :)
Du får hälsa Trev att han måste ta väl hand om min fina Malin! <3
Saknar dig massa min fina vän!
Puss på dig.
Ps: Sannur hälsar till Hole :)
jag är glad för eran skull. men jag önskar fortfarande att ni kunde bo här. när jag läste detta kunde jag inte hålla borta tårarna, du är för långt borta! jag saknar dig grymt mycket. jag saknar min syster som smyger in i mitt rum ibland och jag saknar ljuden från rummet jämte. tiden går fort, men det känns som en evighet till du kommer hem. jag saknar dig och jag älskar dig!
Kul att du skriver i bloggen :) själv är jag jätteedålig på det. Har bara tappat lusten... men den kommer nog hoppas jag. Vi mailar ju i allafall så du får veta vad som händer mig :) Låter som att du trivs, men som sagt... man saknar lilla malin.
Har inte läst detta långa inlägget för en nu. Har inte haft tid + måste ha lugn o ro för att förstå vad jag läser. Så sitter på mitt rum och har äntligen läst färdigt och du fattar inte hur svårt det är att inte få tårar i ögonen!
Varför fann du din livs kärlek på andra sidan av jorden!? Varje gång man tänker tillbaka vad roligt man har haft med HELA familjen eller när det bara är du och jag hemma kan man inte låta bli att gråta, saknar diig otroligt mycket Malin. Älskar diig syster !
